När jag skriver, först är det ofta kämpigt att komma igång. Jag skjuter upp, gör något annat, samlar mig, hittar ytterligare något annat att göra… Så kan det hålla på länge vissa dagar. En del dagar, tack och lov, går det bättre.
Sen när jag kommit igång fortsätter det oftast att vara kämpigt. Alltid en längtan bort. Nu har jag skrivit ett stycke, nu får jag göra något. Nu har jag suttit här i en halvtimme, nu får jag göra något. Och med ”något” menas alltså att lämna texten och hitta på något annat. Det ligger latent där hela tiden. Bort, bort. Så sjukt! För jag VILL ju skriva, men när jag håller på med det är det oftast en kamp att fortsätta. Ibland kommer jag in i skrivandet helt och blir uppslukad, men det är … 2 kanske 3 ggr av 10? Gissar jag. Övriga 7-8 är det mer ett tvång på mig själv att fortsätta, inte ge upp, inte sluta än. Crazy.
Ett sätt att lura mig själv har jag upptäckt sista veckan när jag hållit på med Inte nu-texterna. Vi har ju gjort en plan, kapitel för kapitel, och som ett tillägg till den har jag sen gjort en mer utförlig plan för det jag ska skriva. Har suttit med ett block och plottat det för hand, mer utförligt, med repliker och sånt. Sen har jag skrivit den scenen på datorn. Allt har varit liksom begränsat och planerat. Och när jag varit klar så har jag nöjt mig för den dagen. Typ 5-6 sidor text på en dag ÄR ett bra resultat för mig.
Denna metod är inspirerad av att skriva fortare som jag bloggade om tidigare. Jag har ingen aning om hur många ord jag åstadkommit under mina pass, inte så intresserad, men som en första pytteliten utvärdering av att försöka ändra arbetssätt så gillar jag det. Det tar längre tid än 5 min för mig att plotta dagens scen, men det tycker jag också är skitsamma. Nu när jag börjar skriva scenen så vet jag betydligt mer om vad den ska innehålla och hur den ska kännas än tidigare. Och det HAR gått enklare då.
Nybörjarflyt bara denna vecka? We’ll see. Så här långt är jag nöjd iallafall, och jag ska fortsätta. 1) Mer plan av hela boken, 2) mer detaljplan av varje scen, sen 3) skriv.
(Men jag längtar fortfarande bort när jag håller på. Det lyckas jag nog aldrig lösa.)
Gud som jag känner igen mig i nästan precis allting du skriver om att skriva. Jag är också låååångsam. Faktum är att jag sitter och skriver just nu, hrm … Men blev precis klar med en scen, så var ju bara tvungen att göra … något. Allvarligt talat så måste jag nästan landa lite emellanåt, måste låta det jag precis skrev sjunka in lite och ladda om på något vis, innan jag kan fortsätta. Vem vet, det kanske går över. Eller inte. I vilket fall som helst så blir jag väldigt glad om jag bara någonsin blir färdig. För det finns inte särskilt mycket tid att sno åt sig, och när jag väl får tid så ja. Går det långsamt. Men skriver man inte så blir det ingen bok (japp, det är snott från twitter)! Tack för en otroligt läsvärd, rolig och bra blogg i alla fall.
Kommentar av Piratdrottningen Alwilda — 25 juli, 2012 @ 21:46 |
Och tack tack för kommentar! Det är alltid roligt att få såna, men speciellt när man får känna sig inspirerande! I like, I like
Kommentar av Johanna — 26 juli, 2012 @ 20:46 |