Min nya grej = dokumentärer

Alldeles nyss avslutades en dokumentär på Svt2 som hette ”Alla är äldre än mig”, gjord av Martin Widerberg. Den handlade om hans pappa Bo, hans farfar och lite om hans söner. Mest om Bo Widerberg, filmskaparen, och deras komplicerade förhållande. Klipp från en doku som Bo påbörjade men aldrig avslutade om sin pappa. Flera klipp från hans filmer och hans karriär. Och så lite om Martins söner.
Så himla bra doku! Se den så fort ni kan!

(Jag vet att det är supercheesy och egofixerat att göra den här kopplingen men fick sån lust att skriva mer om John och Henrik, ”Som om jag frågat”-människorna.)

Dokumentärer verkar överlag vara min nya grej. Har senaste halvåret fascinerats av ”Searching for Sugarman”, ”Palme” och ”Stenbeck” (fast den tyckte jag inte var så bra, det var för mycket affärer och för mycket samma), och den om Knausgård efter han skrivit klart ”Min kamp”. Hoppas jag snart får sen några svinbra dokus om kvinnor också. Marie-Louise Ekman till exempel, det vore väl en hit?

In the meantime, leta upp ”Alla är äldre än mig”.

Ett viktigt meddelande

Jag längtar som EN TOK efter den här filmen. Läste om den i DN idag men hittade inte artikeln på nätet nu. Men som EN TOK alltså. Make no mistake about that. Och jag vet inte ens när den har svensk premiär ju.

Nu tittar alla på det här 6:18 minuter långa klippet, ok?

OBS! Varning för starka scener.

Apropå snö

Gud, så intressant! Se den här filmen som är ynka 2:35 minuter lång och ger aha!-insikter om snöröjning och vad som prioriteras ”för att man alltid gjort så” och hur det påverkar jämställdheten.

Jag tycker att det är exakt så här ojämställt i Stockholm också. I mitt bostadsområde har vi tex inga trottoarer sen några dagar. Snön har bara plogats ut åt sidorna för att bilarna ska komma fram och vi som går, ja, vi får gå på gatan. Trottoaren är numera bara en driva. Säkert och bra, va? Speciellt när det blir mörkt vid tre-tiden och det är mycket trafik.

Ett Lyxfälle-avsnitt…

… det har jag tänkt på idag. Det handlade om en kvinna som hade en tygaffär där hon även i ett desperat försök att sälja mer (för omsättningen var inte alls hög) hade börjat kursa svindyr amerikansk blåbärsdryck. Stackars människa. Det var INTE  den vanliga ”jag har shoppat skitonödiga saker som en galning och aldrig tänkt på räkningarna”-Lyxfälledeltagaren. Det här var mycket, mycket mer sorgligt och hjärtknipande. Hon pratade så mycket om att hon ville bli sedd och hennes affär var det ställe där hon kunde bli det. Så hon gjorde ju precis allt för att få ha kvar den för annars skulle hon försvinna. Gud, det var så ledsamt! Men i slutet verkade det lite lovande att hon skulle kunna avveckla sin och få jobb i en annan. Hoppas.

Jag tycker Lyxfällan borde ha uppföljningar så man fick se vad som händer. För den här kvinnan höll man ju alla tummar och tår. Man ville ju inte att det skulle skita sig på det nya jobbet. Och man hoppades ju verkligen att hon skulle känna sig sedd där.
Ja, ni hör ju hur ledsamt.

(Det är november, har jag sagt det kanske?
Jag har ett helt fat med apelsiner och satsumas och kiwis att äta, och jag sov middag igår och gud vet allt, men är ändå så trött hela tiden. Sol, please?)

En annan sak som gjorde mig lite rörd var igår när jag åkte hem på eftermiddagen och en flicka som var typ 11-12 satte sig på tunnelbanan och pysslade. Hon höll på med någon grej med pinnar som hon snurrade en tråd runt. Jag vet inte vad det skulle bli. Ett spindelnät? Hursomhelst, hon var så inne i det, och jag fick ett ”men åååh, gud vad fint att hon pysslar och inte sitter och håller på med sin mobil bara!”-anfall. Hon framstod direkt som en stark och kavat och sund människa för mig.

Och idag läste jag på twitter om några 14-åriga killar som pratat om ”tjejtjusarbrallor”. Att de använde det ordet och inte bara brölade något oartikulerat..! Åååååh, så fint.

Eventuellt är det dags att köpa någon vitamintablett? Något som hjälper mot trötthet? Eller jag vet inte.

Mvh Brukar inte bli helt tagen av att höra talas om okända killar som använt ett gammaldags ord

PS. Hittade detta fina fina om min bok ”Tänk om det där är jag”. Och jag blir så himla stolt och lite generad. Att jag har skrivit sånt som folk känner så för. Det är ju så himla fint. Men att jag har gjort det? Oj. Sånt gör ju… John Green.
Tack Easyblue!

Ett samtal med Cilla Naumann

Ni kanske redan har koll på detta, eller tom har lyssnat, men vi har börjat göra podcaster med bokhora. I det andra avsnittet pratar jag med Cilla Naumann om hennes två senaste böcker, en ungdoms och en vuxen, som hänger ihop och delvis handlar om samma händelser. Så spännande! Kan inte komma på någon annan författare som gjort så?
Det var superroligt att prata med henne, och vi hade lätt kunnat fortsätta i en timme.
Inslaget kommer som nr 2 i podden, och pratet är cirka 10 min långt.

Kan ni hantera Nutella?

Såhär har frukosten sett ut senaste veckan. Den bruna klutten på tallriken är NUTELLA.
Hur tänker ni om Nutella? Själv skulle jag aldrig aldrig aldrig köpa hem det, för det är ju så onyttigt. Men så fort jag ser det på en hotellfrukostbuffé blir jag ganska fixerad. Jag måste äta det varje dag. Det går inte att hoppa över.
En nyttig skål yoghurt med frukt, två hyfsat nyttiga mackor med ost, och sen croissanter med Nutella. Ååååh. Det är så gott.

Och det här hotellet hade en gigantisk skål med det stående. En treliters. Gudars!

Jag är på avvänjning nu. Tillbaka till min vanliga frukost av bara fil och musli och frukt.

Umeå 2

Typisk Ume-grej nedan, att fixa en liten odling längs med älven, offentlig mark. Utnyttja ytan.

Också det nya Bildmuseet!
(Det är fortfarande en byggarbetsplats runtom för det ligger på samma område som lokalerna för Konsthögskolan som också blir nya.)

Umeå!

Yes! Har varit i Umeå i helgen! Har simmat på IKSU (2 ggr, och inga studenter än ju så hade egen kuppe båda), promenerat runt över hela stan samt åkt lite buss, gått på kalas, promenerat lite mer, kollat på nya Bildmuseet, fikat, besökt Pilgatan of course, ätit kalasbufférester. Mycket, mycket bra helg!

De här bilderna är från tidigt imorse. Det var så sanslöst fint väder. Gick ut direkt efter frukosten och satte mig på en brygga en stund. Hade tom liiite lust att hoppa i, så varmt var det. Men. Jag hejdade mig.

Det är Teg på andra sidan, förresten.

Två kompisar fyllde 40, så det var huvudorsaken att jag åkte upp, men jag har även massa såna här ”meningslösa” bilder som den nedan. Research! Måste ju alltid hitta specifika hus och gator åt mina låtsaskompisar, så det var en annan anledning att jag ville åka upp. Har gått runt med kameran i bostadsområden och säkert betett mig aningen suspekt.

En rolig grej på festen var vi kunde sitta och reminisca om Umeå. Jag kände ingen av de andra sen tidigare, men vi hade alla kommit till stan ungefär samtidigt och vi var i princip jämnåriga (sen hade de stannat kvar, och jag har ju flyttat). Referensbonanza!

Umeå-saker vi minns tex: Restaurang Timjan med potatisssalladen och morotsbrödet. (Timjan innan Rött öppnade!)
Stjärnhallen och dess extrapriser.
Mekka när det hade två våningar. (Men det kom inte jag ihåg, så det var nog några år före jag kom.)
Refused. Som vi alla hade skippat då way back when, inte vår musik.
Studentkorridorerna. Några som bodde i dem, som man verkligen undrar vad de gör nu. Måste googla.
Det var väldigt roligt! Och vi pratade faktiskt om nutida saker också, så det var inte enbart total nostalgifest. Den här Umeå-helgen har bara varit väldigt mycket Umeå, om ni förstår?

Dagens lyckade utflykt: storhandling på Ica Maxi

Sund själ i en sund kropp skapar bra böcker, et cetera et cetera, så dagens väldigt välplanerade utflykt gick till Ica Maxi för att bunkra upp matförrådet.
Jag fick följa med en kompis som har bil. Förstå vilken lyx!!
Skrev långlång handlingslista, fyllde på Ica-kortet och städade skafferiet igårkväll så att förutsättningarna skulle vara maximalt gynnsamma.

Denna bild är snodd från kompisen när jag är tvungen att dela med mig på de sociala medierna om att det finns en karta över affären på kundvagnshandtaget! OMG. Sånt har vi då inte på min gata i stan.

Det här fick man för 1057 kronor:

Very pleased!

Det var dagens övrigt-inlägg, det. Storhandling med bil. Livets små glädjeämnen!