Jag tror alla mina bokprocesser innehållit detta: manusöverlämning på stan. Ibland i repan hos en kiropraktor som ombud, ibland in person vid tex t-banan på Götgatan. Det senare var igår. Och för det mesta kommer manuset i en spexig Rabén-påse. Denna gång Alfons 40 år. Hurra Alfons!
En tjock bunt, en gummisnodd, ett papper med förtydliganden. Alltid.
Och så alla dessa sidor med markeringar. Och NEJ det känns inte jobbigt. Det känns normalt och BRA. Nu börjar tvättandet.
Annonser
[…] alltid är svårt, ja, det ÄR svårt. Blir det klart? Ja, det blev det. Fast sen mer redigering som tex kom i Alfons-påse. Och den 19 juni blev det till slut TRYCK-KLART. […]
Pingback av “Som om jag frågat”, the story « Johanna Lindbäck — 16 augusti, 2012 @ 09:15 |