Johanna Lindbäck

8 november, 2012

Mer intressant 3: svårigheter som författare, skribent, föreläsare

Filed under: Ego — Johanna @ 06:52

Från Annie: ”Hur du tacklar svårigheter du stöter på i din vardag som författare, skribent och föreläsare.” Och med detta förtydligande: ”Jag tänkte närmast på rollen. Det är ju inte alldeles lätt. Konkurrensen är tuff och omvärlden full av skeptiker. Möter du dem? Hur möter du dem?”

Svar: Eeeh…jaha?
Möter jag skeptiker? Ja, självklart. Litteraturkritiker, bokbloggare, andra som läst och tyckt om mina böcker.
Hur möter jag dem? Det är ju ofrånkomligt att en del inte alls gillar böckerna, eller gillar dem halvt om halvt bara. Precis som det är med allt som jag läser, ser på, lyssnar på, äter, med mera. Det är ju bara en naturlig del livet att alla har olika smak. Och är man en vuxen människa vore det väl hemskt om man gick omkring med andra föreställningar. Så jag vet inte om jag tänkt så mycket på hur jag ska möta såna som inte älskar det jag gör, annat än att förstå att de finns. Såna möter ju ALLA oavsett vad man har för yrke eller vad man gör.
(Men ganska mycket lättare att tex åka på en bokmässa och inte ha utgångspunkten att jag är guds gåva till litteraturen som alla ska känna till och känna igen och som alla ska älska. Man blir ju så lätt besviken när det inte blir så sen.)

Huvudsaken är att jag själv har gjort ett bra arbete. Jag skulle ha mycket svårare att få kritik för att jag var slarvig, oförberedd eller hafsig i något än att någon inte älskade böckerna. Är en duktig flicka och en kvinnlig lärare ju. Jag knallar tex inte bara upp på en scen och tänker att det löser sig, det här går säkert bra, om jag ska föreläsa / framträda. Jag har ju förberett mig.
Och böckerna, ja, de tar ju ett bra tag att skriva. Jag rafsar inte igenom dem.
Men sen finns det inga garantier. En del älskar vampyrer, tycker att jag är asjobbig eller tråkig. Okejdå. Andra tycker inte det. Okejdå.

Min policy är väl alltså: göra så gott jag kan, och sen försöka acceptera att det ändå kommer att mötas på olika sätt och att det är utom min kontroll. Oftast går det rätt bra, men ibland blir jag givetvis avundsjuk på andra som är mer lyckade på olika sätt. Också helt naturligt i ett liv. Bara inte avundsjukan tar över, och om man går omkring i ett tillstånd som det jag beskrev lite ovan – alla borde känna till mig och älska min konst – är det nog lätt att bli jäkligt bitter över utebliven dyrkan. Jag lever bara i ett väldigt milt sånt tillstånd. Jag blir jätteglad när folk älskar mina böcker och tänker ”åh, vilka trevliga och fina människor ni är!”, men jag ser det inte som hela Sveriges skyldighet att göra det.

Var det svar på den här frågan?

7 november, 2012

Här var det FLOW!

Filed under: Skrivande — Johanna @ 13:14

Vi bryter lunchen för ett kort meddelande: det går bra nu, skrivet. Ja, jag är tom beredd att ta f-ordet i min mun.
Känner dessutom för att pubba hela klabbet här på bloggen för att ni ska få se HUR BRA det är, men det vore ju ett synnerligen osmart drag.

Imorgon denna tid kan man förmodligen läsa följande på div sociala medier: fan, vad segt det går idag.

Men nu gottar jag mig åt dagens flyt.

Rött x 2

Filed under: Livet,Misc — Johanna @ 09:29

Jag har varit i Luleå över Allhelgona.
På Floras kulle i stan hade någon virat in träden i röda band. Arty!

När jag kom hem till Arlanda på måndagskvällen köpte jag ett set väldigt efterlängtade Bodum-muggar. Såg dem för ett par månader sen på Arlanda, men det var på väg bort så jag ville inte köpa dem just  då. Har sen försökt hitta just dessa i stan, men det gick inte. NU är de i min ägo.

Och jag har shoppat på en flygplats! Alltså, shoppat något annat än böcker /taxfreesmink eller sprit. Har alltid undrat vad det är för människor som gör sånt. Svaret: det är jag.

6 november, 2012

Mer intressant: skrivteknik, inspiration, idéer

Filed under: Skrivande — Johanna @ 07:52

Jag fortsätter på den här från TinaO: “Jag skulle också tycka det vore intressant om du beskriver lite av hur du gör – skrivteknik, var du hittar inspiration, hur en idé kanske plötsligt får fäste.”

Ibland är det lite svårt att veta vad specifikt som efterfrågas, men skrivteknik – hur jag jobbar mig igenom en bok, eller?

Svar: Kronologiskt och sida för sida. Jag kan inte hoppa runt i manuset. Jag måste börja på sidan 1 och sen mata mig framåt. Har en plan för minst halva boken i huvudet, men efter typ 50 sidor har den planen börjat glida och måste korrigeras. Och det är helt normalt.
Vet slutet lite dimmigt och ungefärligt när jag sätter igång, fast det är lugnt för mig då jag inte skriver deckare.
Den bok där jag allra längst inte vetat slutet är ”Välkommen hem”, och det var väldigt bra för den berättelsen att det tog 7 månader att bestämma sig.

Var du hittar inspiration?

Svar: Överallt, verkligen. Saker jag hör, ser, läser, lyssnar på, får berättat, är med om. Hela tiden. Man kan väl snarare säga att jag översköljs av inspiration än behöver gå runt och leta den. Om det inte tog så himla lång tid att skriva böckerna tror jag att jag skulle ha inspiration som räckte till fyra per år. Men det är fysiskt omöjligt att få ihop så många.

Hur en idé kanske plötsligt får fäste?

Svar: Det här vet jag inte. Det är omöjligt att säga varifrån de starkaste idéerna kommer. Jag vet inte riktigt varför jag ville skriva om John i ”Som om jag frågat”, för jag är inte en sån författare som bestämmer att jag vill skriva om ett visst tema, typ skilsmässa, och sen börjar fundera på vad det skulle kunna bli för historia.
Jag brukar få dramatiska scener i huvudet, igen ingen aning om HUR de dyker upp, och sen funderar jag på dem och klurar ut vilka personerna är och hur de hamnat i den där scenen. Det är länge en ganska omedveten process som pågår i bakhuvudet. Först efter några månader brukar det var mer klart, som kille skilsmässa kompisar. Och då är det flera idéer som sammanfallit för det räcker inte bara med en för att det ska bli en bok.

Och sen när jag skrivit cirka 50 sidor, då fattar jag mer vad det handlar om egentligen, och då får jag revidera allting.

Det känns alltid så nytt och oändligt möjligt när jag börjar på en ny bok, men som min kompis Gunnar har sagt ”nu kan jag skriva om precis vad som helst i hela världen i nästa bok… och tänk att det blev en till om kärlek, igen”. Man har väl vissa saker man är intresserad av och som man utforskar från olika vinklar och på olika sätt.

4 november, 2012

NaNoWriMo Light börjar imorgon!

Filed under: Skrivande — Johanna @ 13:51

Eftersom jag var blixtsnabb på översättning (ha!) så börjar jag med NaNoWriMo Light imorgon. Det är ett helt eget påhitt och det innebär följande:

Skriva 30 dagar
Minst 500 ord varje dag
Fortsätta skriva på redan påbörjade projekt

Egentligen är ju reglerna: sprillans nytt projekt, 50 000 ord på en månad, start 1 nov. Passar inte riktigt mig nu, men det jag är ute efter är piska + regelbundenhet + en tydlig deadline. Kommer skriva på två olika grejer tror jag, och tänker pressa mig på båda.

Vill någon hänga på?

3 november, 2012

KLAR med Dessen-översättningen!

Filed under: översättning — Johanna @ 19:05

Eller KLAR med version 1 av den. Den mest tidskrävande. Har jobbat på som en TOK senaste veckorna för att nå sista sidan. Och detta för mig osökt in på en ett ämnesönskemål från Tina O: ”Jag skulle också tycka det vore intressant om du beskriver lite av hur du gör – skrivteknik, var du hittar inspiration, hur en idé kanske plötsligt får fäste, osv. Och även hur du tänker när du som nu sitter och gör översättningar.”

Hur jag tänker med översättningar… Oj, vet nästan inte? Det är så nytt. Men så här har jag planerat:

Steg 1: jag gör en grovöversättning rakt igenom. Det är vissa saker som jag lämnat för att jag måste kolla lexikon, och vissa som jag måste bestämma vad de ska heta och sen följa den linjen. Sen är det en del grejer jag får ta med den kommande redaktören, typ ska sångtexter översättas (hoppas verkligen inte). Godisnamn, etc.
Men iallafall, nu är första översättningen klar.

Steg 2: sätta mig med manuset igen och gå igenom allt från början. Se till att fixa grejerna ovan, och framförallt se till att det flyter bra på svenska. Jag har inte varit superpetig med språket nu så det är säkert flera avsnitt där jag kommer att störa mig på för mycket upprepningar och sånt. Det som också fixas i denna runda är hur de olika karaktärerna pratar, att skilja på dem.

Steg 3: skicka iväg till förlaget. Jobba igenom igen med redaktören. Vet inte hur mycket det innebär eftersom jag aldrig gjort översättning förr, men jag gissar att det inte är sååå mycket. Det är ju ”bara” språkbeslut och inget om handlingen.

Det som varit jobbigt med översättningen: stillasittandet. Nej, jag skojar inte. Hittade till slut den för mig ultimata arbetspositionen och det var en boktrave där jag kan palla upp manuset bakom min dator, och sen en ännu högre bakom den första traven som manuset vilar mot. Tycker det har varit mycket jobbigare att sitta still och översätta ett manus (extremt stilla) än att skriva en egen bok. Ska unna mig en massage nu på min kiropraktors inrådan. Hon bara ”alltså, vilka yrken det finns!” när jag berättade varför jag var så extra stel. Och då har jag ändå varit 20 ggr noggrannare än vanligt att lägga in rörelsepauser i arbetspassen.
Har också insett att man blir väldigt trött av att översätta. Det är ju koncentration på helspänn i flera timmar, så att tex försöka köra åtta timmars arbetsdag går inte. Inte för mig iallafall. Skulle vara helt mosig i huvudet sista timmarna då. Fyra eller max fem timmar är nog mycket.

Anyways. Är SÅ NÖJD nu när första versionen är klar. Det är stressande att göra saker som man inte riktigt vet hur lång tid det tar, och att ha deadlines på dem och andra grejer samtidigt. Mitt värsta scenario var att jag skulle behöva sitta hela julhelgen och vara tokstressad med den. Känns ju lite lugnare nu.

1 november, 2012

Idag börjar NaNoWriMo

Filed under: översättning,Frilansliv,Skrivande — Johanna @ 16:00

Och det rycker ALLTID i skrivpeppen då. Reglerna är ”enkla”. Börja på ett nytt skrivprojekt den 1 nov. Skriv hela månaden. Nå 50 000 ord som betyder färdig roman den sista november.
Yeah. Just do it.

Jag har halvtestat någon gång men jag är en för långsam skribent, det gåååår inte. Jag kan inte sitta och ordbajsa för att komma upp i min dagliga ordkvot heller för då kommer jag ändå att radera den skiten dagen efter. Så i praktiken är NaNoWriMo inte för mig (jag har försökt, jag lovar), men som idé och teori tycker jag det är superbra. Hetsa på och skriv varje dag.

Jag har pratat om att köra en modifierad version tillsammans med en författarkollega med start nästa vecka istället. Och därför håller jag just nu på att spurta mig igenom sista 60-70 sidorna av första genomskrivningen av min Dessen-översättning. Tänker att det ska vara klart på måndag. Sen ska jag gå igenom allt igen, men det tar inte alls lika lång tid som att göra hela grundöversättningen.
Så från tisdag kanske. Skriva som en tok! Eller: en NaNoWriMo för självkritiska sniglar.

Och du, Annie, som ställde den här frågan: ”Hur du tacklar svårigheter du stöter på i din vardag som författare, skribent och föreläsare.” Skulle du kunna göra den lite mer konkret eller uppspaltad för den var så stor så jag vet inte hur och vad jag ska svara?

« Föregående sida

Blogga med WordPress.com.