Johanna Lindbäck

27 januari, 2014

Träning!!

Filed under: Livet,Träna — Johanna @ 10:48

Äntligen äntligen ÄNTLIGEN! Imorse klev jag upp skittidigt och åkte in till Friskis för ett pass indoor walking (konditionsträning på crosstrainer, lagom tufft men inte lika intensivt som spinning). Första träningen efter blindtarmsoperationen och det var SÅ FANTASTISKT SKÖNT. Älskade ALLT. Passet. Duschen. Endorfinerna. Tunnelbanan hem sen. Frukosten.
Ska köra igen imorgon! Och i övermorgon! Och… så vidare!

Once you go endorfin, you never go back, som man brukar säga.
Endorfinerna + känslan av en kropp som orkar ta i + ett psyke där allt mirakulöst lägger sig på rätt plats och man blir mindre nojig och irriterad = beroendeframkallande.

Nu ska jag ta itu med resten av denna härliga dag!

Annonser

25 januari, 2014

Men när jag ser om en gammal favoritfilm…

Filed under: Livet,Misc — Johanna @ 19:32

Igår gick ”Varats olidliga lätthet” på svt. Jag såg den när den kom, och sen har jag sett den en till gång ett par få år efter det. Men däremellan glapp på många många år fram till nu.
Skulle den stå sig?
Svar: NEJ ÅH NEJ.
Jag tyckte vissa bitar var rent plågsamt dåliga. Pretentiöst och omotiverat storslaget prat om revolution och filosofi, ofta helt out of the blue bara för att det måste in i den här filmen. Och karaktärerna var så… gud, nej bara.
Den hade inte klarat tidens tand. Och då tänker jag inte ens på de töntiga ryska / östeuropeiska accenterna som alla skådisar drogs med. Det hade jag stått ut med om resten varit bra.

Det var på grund av ”Varats…” som jag upptäckte Lena Olin och Juliette Binoche. Och i viss mån Daniel Day-Lewis, men jag har inte känt något måste att se varenda film han är med i som jag gör med Lena Olin. Oh well.

Apropå film, en bloggläsare har sett ”I skuggan av värmen” och tyckte också om den supermycket!

21 januari, 2014

Se ”In a world”!

Filed under: Kropp,Misc — Johanna @ 21:50

Ikväll såg jag filmen ”In a world” som handlar om en kvinna som vill bli speakerrösten i filmtrailrar – ett yrke som traditionellt varit extremt mansdominerat.
Skitbra film!! Kände mig alldeles feministiskt uppfylld! Se den, se den, se den!

Den tar förutom filmbranschen upp det faktum att kvinnor inte ska prata som bebisar utan låta mer som vuxna. Word!! Sänk rösten, använd mer magstöd, prata med pondus.

Här kommer en trailer för den. (Varning för att ljudet är högt.) Den är ärligt talat sådär, jag tycker själva filmen är bättre än den verkar här.

Ett PS apropå filmbranschen och kvinnor: för oss som sett ”The Holiday” med Cameron Diaz några gånger, hennes jobb är ju också coolt. Att klippa trailarna. Och jag gillar verkligen greppet att lägga såna voice overs på vissa scener i den.

Okej, här, ”In a world”!

18 januari, 2014

Feminismen, feminismen

Filed under: Uncategorized — Johanna @ 13:46

Senaste veckans snackis och jättemånga har redan tyckt till om svt-programmet av Belinda Olsson, men jag ska inte låta det hindra mig: GUD så dåligt och löjligt det var! Vilka skitsaker som togs upp! Vilket slöseri med gäster att åka hem till Gudrun Schyman och sen ge henne EN MINUT att säga ingenting på. Allt var en stor besvikelse. Och så är det två timmar program kvar.

Tänk om Liv Strömquist fått göra det istället?

Frisk, friskare

Filed under: Uncategorized — Johanna @ 13:24

Hallå nummer 2 från blindtarmsbloggen!

Nu börjar jag känna mig riktigt normal. Lite lite trött, men inte så jag måste vila efter varje aktivitet. Och jag har inte ätit en enda Alvedon på några dagar, ett framsteg. Det har verkligen gått förvånansvärt snabbt att bli frisk, och det är ju tur. Förra fredagen = orkade inte gå trapporna upp till min lägenhet utan att stanna och vila. Idag = helt okej pigg! Passande nog ägnar jag mig ju dessutom mest åt jättestillasittande saker som att skriva bok just nu.

Cheerio!

14 januari, 2014

Blindtarmen 2014

Filed under: Kropp,Livet,Misc — Johanna @ 10:02

Inte för att någon förväntar sig att bli sjuk, men så HIMLA OVÄNTAT att jag fick inflammerad blindtarm!! Trodde först det var vinterkräk, men sen började jag misstänka att det var något annat. Ändå så HIMLA OVÄNTAT när jag ringde sjukvårdsupplysningen och personen jag pratade med på onsdagskvällen rådde mig att åka in till Sös-akuten (Södersjukhuset) på en gång. Är det något man vet som stockholmare är det ju det här: åk för i helvete INTE in till Sös-akuten för så sjuk är du garanterat inte! Kontakta din vårdcentral istället!

”Men på allvar?” sa jag till sjukvårdsupplysningen. ”Ska jag åka in till Sös och sätta mig där?! Ska jag inte avvakta hemma och vänta på lite mer symptom?”
”Nej”, sa hon. ”Du har dom symptomen. Åk in nu.”

Så det gjorde jag. Fick vänta 6 timmar – sittande på träbänkar i väntrum – innan jag blev undersökt av läkare, och sen blev jag opererad mitt i natten. Allt har gått jättebra. Skrev ett mejl till Patientombudsmannen på Sös igår för att jag kände ett starkt behov av att tacka för den fina vården. Det var heeeelt proppfullt på akuten när jag kom in, och personalen var stressad, men jag blev ändå inte alls stressigt bemött. Personalen på alla avdelningar jag fick vara på i den här vändan (3 st) var helt fantastisk. Mycket imponerad! Det jobbigaste i den här upplevelsen var väntetiden innan undersökningen, sen har allt flutit på så himla bra.

(Jag kanske också har kommit över min blodprovsskräck på köpet.
Förut: svimmade eller höll på att svimma vid varje blodprov.
Nu: har blivit stucken så himla många gånger. Absolut inget har hänt.)

Nu är jag konvalescent ett tag. Formen blir bättre och bättre för varje dag!

6 januari, 2014

Hej från Roar-bloggen

Filed under: bokhora,Lite ihop,Livet,Misc,PR — Johanna @ 20:07

Saker vi inte alls behöver prata om: min sega tråkiga oproduktiva skrivdag. (Brukar det vara så här? Brukar det verkligen really really det? Jag tror inte det!)

Men vi kan prata om: en av mina idoler Jennifer Weiner som intervjuas i The New Yorker. Denna quinna! Lång och bra intervju om att skriva om kraftiga kvinnor som man vill bli kompis med. Och om att få, eller ta, eller försöka hindras ifrån att få, utrymme och erkännande för det. Roar!! Samt om att hjälpa varandra. Jag tårade till lite på det. (Hej anglicism!) Vill säga detsamma till mina fellow författare. Promota er läsning! Alltså böcker skrivna av ANDRA människor. Ge en duktig kollega en skjuts för guds skull! (Och sen efter ni har gjort det några gånger så kan ni fortsätta hinta – eller tjata – mer eller mindre öppet om att det vore sååå kul att bli reccade på bokhora.)
Iallafall, läs intervjun.

Kolla på: sidan 12 i den här skriften från Kulturrådet som görs inför Frankfurtmässan för att promota utvald svensk barn&ungdomslitt. Här är pdf:en.

5 januari, 2014

Jag har läst dagstidningar i helgen…

Filed under: Livet,Misc,Pengar,Skrivande — Johanna @ 16:04

Igår var det en artikel i DN Kultur om hur lång tid det tog för författare att skriva sina böcker, alltså antal år mellan släpp. Var folk slappa om de tog 4-5 år, eller mer, på sig? Inte med ett ord nämndes ekonomin som bidragande faktor. Hallå? Det är ju skitviktigt! Nästan alla verksamma författare  jag känner (eller har pratat med) gör något annat också utöver att skriva böcker – eftersom de inte kan leva på sitt bokskrivande. Hur tusan kan man bortse ifrån det och istället gå in på att folk inte vill släppa böcker för ofta för det är inte fint? Det är inte så många som har möjlighet att enbart skriva på heltid i ett halvår eller ett år, för då blir man supersupersuperfattig. Man måste jobba med annat = mindre skrivtid.

Idag var det en artikel i SvD Kultur som handlade om att det finns så få exempel på sociala medier i samtida romaner. Har författarna inte hängt med eller törs de inte ta in dessa i texten?
Det var alltså vuxenförfattare som räknades upp och diskuterades. Där syns inte sociala medier.
Well well.
Tänk om artikelförfattaren hade funderat en halv minut på att även kolla sin tes i några samtida ungdomsböcker? Resultatet hade blivit ett heeeelt annat.

4 januari, 2014

Skivstång 2014!

Filed under: Kropp,Träna — Johanna @ 22:54

Idag hände detta: jag var på ett skivstångspass på Friskis som var skitkul!
Lo and behold!!!
Brukar annars mer tvinga mig själv att gå på såna (alldeles för sällan), och då mest bara stå uuuut för jag tycker dom är så trååååkiga. Idag – stod där och hade fan lust att sjunga med för full hals i ”Roar” när vi gjorde helkroppsövningar till den. Det var så KUL!

Ska nu stalka denna ledare på alla hennes pass. Tyvärr krockar det just idag med en annan favoritledares spinningpass, typiskt!, men jag får försöka varva och gå vartannat eller så. Vill verkligen att 2014 ska bli året då jag tränar mer styrke. Total arbetsinvestering.

Roooaaaar!

(Pinsamt, jag vet.)

2 januari, 2014

Nu är det 2014!

2013 bjöd på att jag till slut sa upp mig från mitt lärarjobb för att bli läsambassadör. Det beslutet har jag dock tänkt på länge länge lääänge innan just det erbjudandet kom, men läsambassadörsgrejen blev liksom Guds hand, nu får det ske. Läskigt! Gillade mitt jobb massor, men lärarjobbet är oflexibelt tidsmässigt, det hade inte funkat att kombinera och bla bla.
Jag släppte ovanligt nog hela 2 böcker under hösten, varav en var tillsammans med Lisa och det var verkligen så sjukt kul att skriva ihop. Det ska vi göra igen!
Jag släppte också min första som översättare, Sarah Dessens ”Blunda och hoppa”. (Våren var minst sagt fulltecknad när jag höll på med dessa tre samtidigt.)
Och så började jag skriva på en vuxenbok i somras (som typ 4 pers fick läsa starten på direkt för att jag var så tvivlande, och alla var riktigt positiva men jag var ändå ”mjaa”), fast sen fick jag lägga den åt sidan pga tidsbrist under hösten.

Hur blir 2014? Än så länge, dessa 2 dagar in, verkar det som ett hyfsat ”vanligt” år. Har lite föreläsningar både som författare och som läsambassadör inbokade under våren, och håller nu på att skriva ”Lite ihop 2”.
En ovanlig grej med hösten 2013 var att jag skrev så himla lite skönlitt för att jag först höll på med en ny översättning och sen bara var ett allmänt busy bee, så det har varit rätt motigt att komma igång igen. Som det alltid är efter ett uppehåll. Kind of frustrating. Väntar på att det ska lossna, att jag ska nå flow, samtidigt som jag vet att man bara kommer dit genom att jobba på och tvinga sig. ”Men åååh… jag är ju trött, jag vill att det ska gå enkelt.” Typ så. Tex nu när jag skriver det här på bloggen, jag borde egentligen sitta med roman-docet igen. Ska bara först.
Hoppas på bra med skrivtid och flow under 2014!

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.