Gud, vad jag älskar att spela in poddar!

Dagens inspelning av avsnitt 3 i Läs för livet-podden blev med en bibliotekarie och det blev så SJUKT BRA. Det innehåller ALLT jag gillar. Ska inte avslöja ämnet än för det är lite hemligt, men woooow, ni får lyssna i juni när det släpps. Förhandspepp deluxe!! Studsade ut från studion.
(Och innan dess kommer avsnitt 2 som ju släpps alldeles strax och det är också så himla bra! Jag studsade då med.)

Älskar älskar älskar att göra poddar (ja, och radio)!! Och att leda samtal!! Få välja ut bra gäster som man tror är intressanta och så visar det sig att tjoho de levererar så det bara stänker om det!
Älskar mitt jobb.

Good hair day utnyttjas till max

Bra och busy tisdag!

Först en föreläsning (som läsambassadör) för biblos inom Stockholms stad på förmiddagen, och efter den lyssnade jag på programpunkt 2 som var Svenska Barnboksinstitutet som redovisade insikter om senaste årens ungdomsutgivning. Mycket trevlig och intressant förmiddag!

När jag satt och åt lunch efter det ringde Kulturnyheterna och frågade om jag ville kommentera att flera dagstidningar i södra Sverige ska gå ihop om ett mindre antal littrecensenter. Vi bestämde tid 14.30 på Stadsbibblan.

Efter den snabba grejen till Kungsholmen och deltagande som sideshow-Bob på en läromedelskväll med Sanoma Utbildning. (Det som tidigare varit i Gbg och Malmö.) Mycket trevligt, igen! Jag fick prata med flera lärare om läsning och böcker, och signera en hel lång kö av min egen ”Som om jag frågat” som alla fick i goodiebagen. Efteråt var det mingel och mer prat.

Kom hem. Pratade med mina föräldrar som sett Kulturnyheterna. Det har inte jag än. Får kolla på Play. Kanske. Har hittills knappt sett något av mina egna klipp på teve, jag tycker det är lite jobbigt. Kan utan problem höra min röst i podcast el radio, men teve… man gör så mycket grejer man inte vet om?
Mamma tyckte iaf håret var jättefint. Det är det! Har klippt det lite kortare, och i 2 dagar nu har jag haft very good hair days. Så himla tur att man kan pricka in rikstäckande teve då. Det är SÅ man ska utnyttja såna dagar!

Jhumpa och jag

Babel igår. Jhumpa Lahiri och jag var rörande överens om några saker.
1) Det är väldigt viktigt att komma på hur karaktärerna pratar, då har man liksom kommit på dem.
2) Man ska läsa sin text högt för det är det bästa sättet att höra fel i uttryck och rytm och sånt.
Det här hade vi konfererat om innan sändning, men vi kom överens om att Jhumpa skulle redovisa.
No, kidding.
Men inget skämt om att vi är överens. Och att läsa högt är ett universalmedel mot så mycket, helt enkelt.

Idag fick jag författarföreläsa i Nacka. Har då aldrig varit med om en smidigare eller skönare jobbresa (sen jag blev frilans). Hoppade på tunnelbanan, bytte sen till buss i Slussen, hoppade av vid Finntorp. Allt tog max 30 min.
Dessutom var det ännu en härlig, solig, varm sommardag. Det känns som att det är två veckor kvar på terminen nu, men det är ju lite fel. En och en halv månad egentligen. Ojoj.
Efter föreläsandet var klart åkte jag i alla fall till Diesel och tog en snabbfika i solen utanför bibblan. Nacka, jag gillar Nacka så mycket!
Nu ligger jag här hemma och degar och försöker peppa mig själv att orka göra en ppt. Vi får se hur bra det går med det.

 

Söndag

Igårkväll fick jag äta jättegod mat och nörda loss ganska rejält om En varg söker sin iPod, Liv Strömquist i största allmänhet, och Linda Skugge-boken. Som en starter körde vi lite Umeå och Refused-boken. Lucky me! Och om ni vill fangirla om Strömquist eller Skugge, look no further. Jag skulle tex vilja prata om ett ämne LS och CRFN tog upp i senaste podden; att taktikrösta på vänstern eller att hjärtrösta på Fi.
Det är en mycket klurig fråga, och vi hann inte med den igårkväll för vi var så inne på smutsiga tygkassar och skånska dialekter och generellt fangirlande.

Idag har jag tagit det lugnt heeela dagen. Jag var tusan värd det efter Litteralund-rejset. Läst på balkongen, gått i skogen i solen. Ska nu bara köra en megatvätt ikväll och kolla Babel och sen är helgen slut.

”Lound”

Kom hem vid midnatt igår efter tre dagar på barnbokfestivalen Litteralund i, just, Lund. En jättebra festival i år igen. Det är alltid det.
Jag har mest träffat mellanstadiet, 7 grupper (cirka 45-50 pers varje gång) från åk 4-6. Mitt intryck att mellanstadiet är himmelriket har definitivt hållit i sig. Frågvisa, glada, öppna, snälla och pigga. De där små 4-orna, vilka gullungar!
Vi kom tex på titlar till en hel ihop-serie. Äntligen ihop. Riktigt ihop. Väldigt ihop. Får nu bara fylla på med romanidéer till alla dessa.

Underbart-sjukan

Vad jag irriterar mig på folk som använder underbart, fantastisk, otroligt om saker som är helt vanliga. Typ man svarar på en intervjufråga. Det är ett alldeles vanligt svar. Intervjuaren utbrister ”fantastiskt!”. Eller man gör något annat, och levererar något helt förväntat. Arrangören utbrister ”otroligt!”.
Jag tycker det är trevligt när man kan medverka i samtal eller tacka för prestationer utan att dra till med superlativer i tid och otid. För tro mig, det går. Och ingen behöver känna sig utskälld eller misslyckad ens.

Bokjuryn 2013

Bokjuryn = barn och ungdomar upp till 19 år röstar på sina favoritböcker från senaste året. Ca 34 000 var med i år. (Jag gissar att det är en övervikt av yngre läsare, men det är bara en obekräftad gissning.) Sen koras vinnarna i olika åldersgrupper, och en topp 10-lista för varje publiceras. Min ”Lite ihop” blev 8:a i ålder 9-12. Hip hop hurray!
Det var mycket övernaturligt / skräckigt på den listan, blandat med lite humor, lite deckare, och sen några relationer. (Borde man försöka skriva en småskräckig bok kanske? Det är den nya deckaren?)

Jag har varit med på Bokjury-topplistorna förut, men nu när jag skulle arkiven på sajten så funkade inte alla länkar. 2011 kom fram iaf, och då blev ”Välkommen hem” 5:a i ungdomskategorin.

Money, money

Nu tänkte jag skriva lite om detta svåra ämne: pengar, frilansarbete och kulturverksamhet.

Sen jag tog tjänstledigt och så småningom sa upp mig från lärarjobbet har antalet gånger jag tänker på pengar och hur jag ska dra in dem ökat tusenfalt. Från att inte alls ha tänkt på det så mycket eftersom jag jobbade heltid, hade en helt okej lön som lätt räckte till allt jag ville (ni vet, inom rimliga gränser såklart), och alla mina kollegor ungefär tjänade lika, så har pengar rusat upp på topp 5-listan över Saker jag tänker på ofta. Och det här draget delar jag med de flesta andra kulturarbetare jag träffar. Alla tänker på det, jämt. As in: får jag in nog eller hur ska jag annars göra för att få in mer?
Det är samma när jag träffar nya kulturarbetare, jag är alltid nyfiken på hur de försörjer sig. Också ett drag jag delar med många andra, tack och lov! Det är inte bara jag som är besatt.

Jag är ett så stort fan av fast tjänst och månadslön så ni anar inte. Att bli frilans har varit en stor omställning för mig, och en av anledningarna att jag tvekade i flera år.
Nu består min inkomst av flera olika saker:

Skriva böcker
Översätta böcker (2 st hittills)
Föreläsa
Mellan 2013-2015 vara Läsambassadör
Skriva artiklar (sporadiskt, men medverkar tex i biblotidningen sen några år)
Lektörsläsa manus (sporadiskt)
Leda skrivarkurser (sporadiskt)

Att vara ute och föreläsa är en superviktig beståndsdel i min ekonomi, och utan de jobben skulle det vara väldigt knapert. Jag hade inte sagt upp mig utan dem. Mina bokinkomster är för små för att jag skulle ha gått från en heltidslön till att våga testa att bara leva på skrivande.
Det finns ju en del som säger ”jag frilansar / skriver på heltid nu” och så vet man att de fakturerar för typ 10 – 15000 i månaden men att deras bostad och livsstil vida överstiger den summan. Eh? Förmodligen finns supportande föräldrar eller en partner i bakgrunden. De betalar resten.
Det är alltså inte en sån ekonomisk situationen jag pratar om nu, utan om den att man verkligen ska klara sig på egen hand eller betala cirka hälften av kostnaderna om man är sambo. Skulle du ha råd att bibehålla ungefärlig livsstil på dina frilansinkomster? Hur mycket behöver, och kan, du gå ner i standard? Hur mycket måste du dra in varje månad?

Alla är nog beredda att sänka sin standard lite grann för att ha möjlighet att ägna sig åt ett drömjobb, men HUR mycket? Jag plockar ju inte ut samma lön nu som jag gjorde som lärare, och det är helt okej. Jag kan gärna snåla lite.
Men jag är också en sån som tackar ja till i princip vartenda jobb jag får, för den där oron att förfrågningar ska sina, att böckerna ska bli refuserade, att de inte ska sälja alls, finns ju. Om det kommer ett dåligt halvår jobbmässigt, vad gör jag då? För att vara förberedd: jag bunkrar på med jobb nu, och jobbar med lite allt möjligt. Hela tiden.
För om man tänker sig att man ska överleva på just skrivande så blir mitt råd: vad MER kan du göra? Såvida du inte skriver en bestseller, men annars? Att bara skriva i olika former räcker faktiskt sällan. Tex en bokrecension i dagstidning ger cirka 1500 kr. Ja, det är före skatt och soc avg, så tänk 750 efter det. Man blir alltså inte så välmående på att skriva ett par såna i månaden plus att producera en normalsäljande bok varje, vartannat eller vart tredje år. Och bokmarknaden är ju stadd i förändring och gungning så ojoj.
Hur drar du in resten av pengarna du behöver?

 

Litteralund!

Blir glad varje gång jag får åka till Skåne! Nu ska jag vara med i Litteralund, och min offentliga medverkan som alla som vill får komma på blir Ungakvällen på fredag. Läs mer på sajten, man måste anmäla sig och så.
Förutom det ska jag bla träffa mellanstadieklasser. Mina nya favoriter!

Såg väderprognosen igår och det fina vädret verkar hålla i sig även i Skåne i veckan. SÅ. HÄRLIGT.
Minns när jag var på Litteralund förra året, det var som att kliva ut i Medelhavet när jag steg av tåget. Medelhavet i svensk tappning. Men ändå. Jag kände kontinenten på så många sätt! Det var härligt.

Tack allra finaste turkosa baddräkten

Idag när jag var och simmade så gick det hål i min baddräkt. Sömmen i sidan bara ritsch ratsch filibombombom och så var det ett stort hål. Slitskada. Jag har haft den i minst 6 år och använt den jättemycket. Kanske 1 gång / vecka om man slår ut ett snitt? Och ungefär varenda gång har jag tänkt att det är ett av mina bästa klädköp någonsin, jag älskar den här baddräkten, den är snygg, den är bekväm, den är turkos, den är bara bäst. Tänkte samma idag. Sen stod jag där i simhallen och märkte att jag hade ett stort hål. Det gick att simma, inget sideboob syntes, men det var sista användningen med den. Nu måste jag gå ut och shoppa en ny. Kul att shoppa baddräkt, yeah, wow, längtar…

Det är ju faktiskt inte SÅ många plagg man sliter upp idag, eller hur? Tänkte på det igen då jag såg Babel på svt igår och de pratade om en bok angående kläd-köpstopp i ett år.
Jag bytte duffel i vintras. Hade en mörkblå som jag haft i säkert 12-15 år, och de senaste 2-3 åren har jag tänkt köpa en ny vinterjacka men det har inte blivit av. Så tråkigt att shoppa det (också, ja, jag tycker rätt mycket är tråkigt att shoppa utom randiga tröjor för då går det undan). Iallafall, den jackan var verkligen jättesliten, och när jag var hemma på jul visade det sig att mamma hade sparat en duffel jag hade i gymnasiet! En mörkgrå. I princip i mint condition för den använde jag bara några få år innan jag skaffade en annan vinterjacka. Så jag kunde byta. Åkte till Luleå i blå duffel, åkte hem till Stockholm i mörkgrå. Den blå slängdes.

Sen har jag en vit t-shirt nu som jag också haft i flera år, och använt jättemycket på vintrarna under stickade tröjor. Det är bara en H&M, men den har ändå hållit länge. Iaf, nu är det hål kring halslinningen! Riktiga hål.
Det här kanske låter som solklara i-landstankar, men det vanligaste är väl att man ledsnar på plagg innan man sliter ut dem. För mig åtminstone. Okej, jeans brukar jag slita upp, men annars är det mer sällsynt. Det känns ganska tillfredsställande när det händer. Jag har inte tre olika baddräker att snurra runt mellan, jag har en, och nu är den slut. Dags att köpa en ny. Och dags att fixa en ny vinterjacka efter 12-15 år. Också en bra livslängd.
Imorgon får jag väl gå till Stadium eller något. Ersätta Golden Boy. Turqoise Lady. (Hur tusan stavas turkos på eng? Turquoise?)