Alla författare som har varit på bokmässan säger efteråt hur nöjda de är och hur bra det har gått och hur mycket love de har fått från publiken. Det är obligatoriskt.
Nu gör jag samma. Jag var inte där som författare i år (förutom 10 inhoppade minuter) utan som läsambassadör, och för mig har uppdragen den här mässan varit ett par jack svårare än normalt. Det är lätt att prata om sin egen bok eller sitta i samtal med någon annan författare och prata om sina egna teman. Jag har i år lett en massa samtal om läsning ur olika vinklar och med olika expertgäster. Det har krävts mycket mer research och inläsning, och jag var riktigt nervös för ett par av seminarierna. Men allt har verkligen gått HUR bra som helst. Jag är otroligt nöjd. Mer nöjd än jag brukar vara när jag bara gör bok-promotion för det är ju som sagt lättare.
Har fått skitbra respons på alla men de jag har gillat extra mycket själv är:
det stora högläsningsseminariet
mitt samtal med Gunilla Molloy på Kulturrådets scen
mitt samtal med Anna Charlotta Gunnarsson på samma scen
och runner up: mitt samtal med finska läsambassadören på exakt den scenen
Inte för att jag ogillade mina andra punkter alltså, men de här blev extra bra.
Idag var jag på ett biblo här hemma och hämtade ut reserverade böcker och då kom en bibliotekarie fram och sa att hon varit på högläsnsem och hon tyckte det var mässans bästa. I agree!
Nu känner jag av lite halsont och är väldigt väldigt trött. Har varit helt slut på kvällarna pga det digra programmet och den extra anspänningen.
Känner mig också skitless på mig själv trots att jag knappt pratat om mig själv, men det blir nog så oavsett på mässan. Alla me me me-människor som är där. Guuud. Jobbigt.
Som tur är har jag bokat in en vecka utan några framträdanden nu. Otroligt smart gjort. Ska läsa böcker och vara tyst. Kanske skriva lite bok också, vi får se. Jag stötte ihop med min förläggare Erik i en mässkorridor och vi satt och snackade typ 10 min på en bänk och kom på en skitbra bokidé.
Johanna Lindbäck 
Kommentera