Johanna Lindbäck

25 oktober, 2015

Jag gjorde det förbjudna och svarade på en recension

Filed under: Jan Svensson,Kritik — Johanna @ 19:20

Okej, inför det här långa inlägget så vet jag att 1) det pågår MYCKET hemskare saker i världen och 2) vad tusan spelar min lilla bok för roll? Ingen! JAG VET DET, JAG LOVAR. Jag har lite distans till mig själv. Men ändå. Det här har irriterat mig konstant senaste veckan. Jag fick en recension i Norrländska Socialdemokraten (NSD) på min nya bok ”Jan Svensson”. NSD är en lokaltidning i Luleå där JS utspelar sig. Reccen var en totalsågning. Jag har aldrig blivit så sågad någonstans. (Texten ligger bakom betalvägg så jag kan inte länka. Jag köpte ett 24timmars-abonnemang för att läsa den.) Den började till exempel så här: ”Jan Svensson, jag hoppas att du inte finns!”. Sen fortsatte det i samma väldigt arroganta och negativa stil.

Givetvis är det en besvikelse att få dåliga recensioner, men det som störde mig med den här är att den här bygger på en så sjukt orättvis läsning. Det är som att skribenten var ute efter typ ”Hungerspelen”, och då är inte ”Jan Svensson” rätt bok. Den är mycket mer lågintensiv och handlar om relationer och gruppdynamik. Skribenten fattar aldrig det, och dissar därför hela boken som skittråkig från början till slut. Det händer ingenting i den, tycker hon. Jan Svensson flyttar till en ny stad och glider gnisselfritt in i sin nya klass. Sen fikar han lite med en kompis. De säljer kokosbollar till en klassresa. Sen får man reda på att hans pappa cyklar. The end.
Sammanfattar man handlingen så, då har man VERKLIGEN missat ALLT.
Hon inledde också med att berätta att hon hatar ungdomsskildringar. Varför i såna fall skriva om ungdomsböcker?
Inget annat än handlingen tas upp i texten. Inget om språk, karaktärer, tonträff, etc. Det är bara fokus på handlingen och att den är citat ”så tråkig att skolklockorna stannar”.

Först tänkte jag bara synd men okej, det här får jag ta. Fast sen ångrade jag mig. Hennes recension är som att klaga på att en deckare är skitdålig för att den innehåller så lite kärlek, och aldrig fatta att genren deckare betyder något annat än genren kärlek. Och hon skriver på en kultursida i en dagstidning. Då måste man ju ändå hålla en viss nivå, eller hur? Så jag mejlade kulturredaktören. Första gången på nio år och tio böcker jag svarar på en recension.
I mejlet bad jag inte om en hyllning eller sa något i stil med ”hur fan kan ni hata boken, den är skitbra!” utan påpekade orättvis läsning och att man bör ta upp fler komponenter än bara en. Ska man såga, berätta om allt suger lika mycket liksom. En bok är ju mer än bara sin handling. Jag kopierade BTJs omdöme och betyg* som en slags second opinion.
NSD-skribenten raljerade även om ifall Tunastigen och Tunaskolan finns i verkligheten (hon hoppades ju att JS inte gjorde det), så jag berättade att så var fallet. Synd att just lokaltidningen på orten ifrågasätter den detaljen. Jag har varit jättespecifik med miljön, och har med både stad, gatuadress, skola, vatten, teater, badhus och bibliotek. Det räckte tydligen inte för att förstå att det är autentiskt?

Först gick det fyra arbetsdagar utan svar. Sen mejlade jag kulturredaktören igen och tog med chefredaktören också. Då fick jag ett mycket kort svar dagen därpå från kulturen. Nej, skribenten hatar inte ungdomsskildringar, hon hade kanske bara uttryckt sig otydligt. Och så:

”Recensenten läser och skriver på läsarnas uppdrag och ska då uppriktigt uttrycka om den bok det handlar om är värd att rekommendera till läsning.
Jag förstår din besvikelse, men jag hade varit mera besviken om XX hyllat boken för att vara snäll mot dig som författare. Det hade varit ett bedrägeri mot våra läsare.”

Men tack för absolut ingenting eller goddag yxskaft. Hans läsning av mitt mejl var lika dålig som hennes läsning av min bok, dvs allt innehåll försvann. Jag bad aldrig om silkesvantar eller hyllning, det var inte det ifrågasättandet gick ut på. Jag har blivit recenserad i nio år, jag skriver såna själv, och jag fattar vad man får tåla, men NSD-texten var på en helt annan nivå. Min förläggare frågade tex om jag hade haft någon kontrovers med skribenten, var det här en beef? Svar nej. Fast nu har jag ju kanske det. Ska jag lista en kultursida och/eller en skribent med noll förtroende blir det NSD och den här människan. Nio år, tio böcker och nu eventuellt en beef. Får se hur jag känner nästa vecka. Men så kan det gå.

* ”Jan Svensson” fick 4 av 5 i betyg från BTJ.

7 kommentarer »

  1. Åh det där hände mig och tyvärr hos BTJ … Hon som läste min barnbok totalsågade, ansåg att ”det verkade overkligt att en hund spårade upp saker” och påstod att boken var dåligt korrläst. Finns givetvis inte ett stavfel i den. Jag har blivit lovad en ny bedömning men den har inte kommit och nu har dom slutat svara. I vanliga fall köper biblioteken in runt 600 ex av varje barnbok förlaget ger ut. Min? Noll. Pga det där.

    Nu spårade iofs hunden upp något på riktigt för att det råkar vara en sann historia, men hallå, ska fiktion vara verklig helt plötsligt? Vem ska tala om för henne att vampyrer inte finns?
    Jag vill läsa din ännu mer nu!
    Kram!

    Kommentar av Josefine Lindén — 25 oktober, 2015 @ 19:32 | Svara

    • Nej, vad extra jobbigt när det blir fel hos BTJ!

      Kommentar av Johanna — 25 oktober, 2015 @ 20:04 | Svara

  2. Men åh! Hur kan en sådan recensent ens få nosa på att skriva om barn- och ungdomsböcker, eller böcker om relationer och vardagsliv överhuvudtaget?? Jag tycker så mycket om Jan Svensson just DÄRFÖR ATT det är vanligt vardagsliv en elva-tolvåring kan känna igen sig i! Skulle jag som skolbibliotekarie få frågan om ”jag vill ha spännande böcker” så sätter jag spännande böcker i händerna på dem – det finns en uppsjö av sådana. Men den här ger jag till dem som vill ha”böcker om sånt som finns på riktigt”, och de är minsann lika många som de som frågar efter spännande böcker. Och sammanfattningen av handlingen den där recenseringsmänniskan gjorde…. hallå? I så fall skulle hon väl lätt kunna såga några av världslitteraturens klassiker? Den gamle och havet: En man sitter i en båt och fiskar. Han funderar. Han får ingen fisk. Slut. Tråkigt så att dykarklockorna stannar. Eller varför inte Stolthet och fördom? En man och en kvinna träffas. De gillar inte varandra. Men efter ett tag så ändrar de på sig och gillar varandra i alla fall. Slut. Tråkigt så att kyrkklockorna stannar.
    Jag blir så trött – både på recensionen (som jag ju förstås inte har läst själv….) men också på svaret du fick av redaktören. Var teflon, och fortsätt skriva som du gör – det gör du så himla bra!

    Kommentar av Carolina läser... — 25 oktober, 2015 @ 21:17 | Svara

    • Jag säger ”men jag veeet!” om flera saker i din kommentar. Vem som ska skriva reccar, olika sammanfattningar, och att läsa verk för vad de är och inget annat. Och jag håller redan på att planera JS2, inget kan stoppa mig! Tack!!

      Kommentar av JohannaL — 25 oktober, 2015 @ 21:52 | Svara

  3. Vad irriterad jag blir på det där. Jag läste recensionen och jag tror aldrig jag har läst en så oproffsig recension. Får man betalt som recensent måste det finnas ett krav att även en sågning sker med en professionell ton. Som läsare vill jag även kunna förlita mig på att recensenter i dagstidningar är pålästa på sin genre, sätter boken i ett sammanhang, gör en analys osv. Inte bara vräker ur sig missnöje. Jag blev inte sugen på att betala för att läsa mer av NSD:s recensenter tyvärr.

    Kommentar av Läsresan — 26 oktober, 2015 @ 22:00 | Svara

    • Precis, det var det som gjorde att jag svarade – att det var på en kultursida i en dagstidning. Man måste ha lite högre nivå då. Faktiskt.

      Kommentar av Johanna — 28 oktober, 2015 @ 14:31 | Svara

  4. Men usch så frustrerande! Det bara kryper i kroppen på mig när jag läser. Och nästan dubbelt upp när redaktören också missförstår dig – hu! Hoppas du kan skaka av dig det på något sätt, och att du slipper sådant i framtiden.

    Kommentar av Thérèse — 29 oktober, 2015 @ 14:47 | Svara


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: