Jag har börjat jobba den här veckan. Det är ett deltidsarbete, jag är skrivlärare för vuxna på en heltidsutbildning så det kombinerar två saker jag gillar: vara lärare + prataa skriv. Men ändå, ett fast jobb MED heldagsarbetstider. Ojojoj. Hade glömt hur snabbt kvällarna går när man kommer hem. Hur trött man blir när man inte kan ta en påfyllningspromenad eller en liten paus mitt i allt. Antar (och hoppas!) att detta kommer att ge med sig lite framöver för det är ju alltid extra ansträngande på ett nytt jobb. Men ändå, ett jobb. Jag känner mig ganska ovan.
Hursomhelst, imorgon ska jag orka en rolig sak efter jobbet; intervjua min granne för hen är blivande präst och jag kom på häromveckan att en person i min nästa bok ska jobba som det. Jag vet så lite om det arbetet, kyrkorutiner, att vara kristen, osv, men just för att min granne ska bli det och vi har pratat lite om hens praktik under sommaren kanske det har puttrat på i bakhuvudet. Ju mer jag tänker på det, desto bättre är det. Klart X ska vara präst! Genious. Första alternativet var läkare. Hur tänkte jag?! Skoja. Det var också bra, men präst är sjuuuu resor bättre. Blir helt uppspelt varje gång jag tänker på det. Det passar så bra in i bokens konflikter och med huvudpersonen och allting.
Nu är klockan 19.30. Får man gå och lägga sig?
Johanna Lindbäck 
Kommentera