Från årsbästa i SvD till halvdan i DN

Ironiskt nog fick jag ingen papperstidning idag (har helgprenumeration) så fick nöja mig med att läsa DN i appen. Inte alls lika bra. Jag har ju helgprenumeration just för lördags- och söndagsfrukostarna. Men iallafall, det som fanns i den var en halvdan recension av Kartan. Skribenten ser vissa bra saker och vissa mindre bra.
Helt ärligt, jag tog den texten med jämnmod. Den här boken har redan fått så många bra (eller jättebra) omdömen på andra ställen, och nu känns det dessutom som att den nått en andra våg av läsare: de som läser efter tips från andra. Det är ju det man alltid strävar efter, att ens verk blir en snackis. Så, DN, jaja, okej.

Tips! Om man bor i eller besöker Stockholm nästa helg är det signering på Bokslukaren vid Mariatorget. Det är en superfin barnbokhandel, och mellan kl 12-15 lördag den 16 december är det signeringskavalkad. Jag är där kl 13-14 tillsammans med Anna Höglund och Gunnar Lundkvist. Man kan även fika där plus få extremt kompetenta julklapps-boktips av personalen (eller av mig, haha!) till alla barn och ungdomar i ens närhet.

Annons

Satsar på att bli mer Annika Norlin-sk

Det tar verkligen några dagar att återhämta sig från fyra dagars bokmässa. Var SÅ TRÖTT i början av veckan, och det var väl egentligen först i fredags jag kände mig helt normal. Det blir så otroligt intensivt på alla sätt att vara där.

Sista grejen jag gjorde i Göteborg var att jag och min förläggare Erik pratade en halvtimme i Norrlänens monter (Väster & Norrbotten). Det var skitkul och jag tror det blev bra för det är alltid så himla lätt och roligt att prata med honom. Det var hans sista framträdande också så vi var båda som bara ”nu kör vi!”. Efteråt satt vi där och chitchattade en liten stund med några som köpte böcker (bland annat en tjej som hade läst ”Tänk om det där är jag” flera gånger, HEJ! om du läser det här! Så fint ju!) och de som jobbade i montern. När vi skildes åt sen sa jag till Erik att jag skulle åka hem och bli Annika Norlin-sk nu. Sångerskan Annika Norlin alltså. Att bli mer som hon betyder: värna sin integritet och satsa på sin konst (typ att inte fläka ut sitt privatliv och sitt inre i media, utan verka genom konsten), och att främja Umeå.

Det är Lisa som har fått mig hookad på A Norlin, och vi är båda såna fans av hennes person också. Att man vet så sjukt lite om hennes privatliv tex? Alltså man vet ju i dessa tider ALLT om alla som framträder, speciellt om kvinnor, men om A Norlin? Knappt något. Hon har ett barn. Det är allt hon har sagt. Vi vet inte könet på det, inte namnet, inget om övrig familj, inget om hur det har påverkat hennes skapande och turnerande att bli mamma och yadayadaya.
Tycker det är så himla bra.

Det är precis den hållningen man längtar till efter en bokmässa. Inte för att jag på något sätt kan jämföra mig med A Norlin, och inte för att jag får intervjuerbjudanden som går ut på att jag ska berätta allt om mitt privata, men ändå. Ville likaväl åka hem från Göteborg och börja värna integriteten för gud vad trött jag var på min egen röst.
Har tyvärr inte dragit igång med min konst som ska främja Umeå än, alltså ny bok, men jag ska. Snart, snart.

Stipendier, bokmässeprepp, boksläpp, div

Titta vad fint det är i närheten av där jag bor. Satt här på en bänk igår och funderade och spanade på eventuell miljö till en kommande bok. Vi får se. Har inte börjat skriva seriöst på något nytt än, utan liksom väntat in släppet av ”Karta för förälskade och andra vilsna” som sker nästa vecka. Iiiih! (Fick höra igår om en jättefin BTJ-recension. Tur, tur, tur.)

Annat jag gör: söker stipendier. Det är den tiden på året nu. Olika sorters arbets- och författarstipendier. Man vet aldrig hur det går. (Fast oftast går det inte alls när det gäller just stipendier, men hej, hoppet är det sista som överger en, osv.)

Jag håller även på att preppa för bokmässan i Göteborg nästa vecka. Tippar att jag kommer vara helt slut som artist efter årets maffiga sejour.

Vi drar igång Bladen brinner nästa vecka också. Första höstavsnittet släpps på torsdag! Bokcirkel med kulturministern.

Jag fick åka till Oslo!

Och vara med på Barnebokfestival med ”Litt sammen”.
Oslo!
Norge!
Är så VÄLDIGT glad för det här. Hade pga bokmässa, vanligt jobb, Bladen brinner-podd ingen möjlighet att ta en extra dag där som jag verkligen hade lust med, så det blev bara upp i ottan igår och hem på kvällen. Men däremellan var det härligt!
Jag hade roliga programpunkter, och efter allt var klart fick jag en sen vinlunch tillsammans med mitt förlag och en av deras andra norska författare. Vi satt på en uteservering och koste oss. Oslo var så fint och somrigt, precis som Stockholm.

Jag lyxade också med att slinka in och köpa fyra (4) böcker på stora Norli-bokhandeln innan jag åkte ut till flyget. En norsk inbunden roman kostar 379 kr. 379 norska, så you do the math. Fast det var två pockets. Spenderade ändå ett halvt gage på dessa böcker, men äh. Norge!!!

 

Sista dagen i kickstarterkampanjen

Idag slutar jag tjata om Bladen brinner-kickstartern överallt för vid midnatt ikväll tar den slut. Om man tänkt skänka lite pengar och få tygpåse eller gå på releasefest men inte kommit till skott än, agera snabbt!

In other news regnar det i Stockholm idag, och jag morgonsimmade på Eriksdals. Ute. Efter att jag förra året missat att utebadet öppnat (och innebassängen därmed var stängd till kl 09) och jag fick köra min utesimpremiär i +4, iskall snålblåst och regn, har jag verkligen gillat att simma i dåligt väder. Den dagen förra året blev nämligen helt magisk. Bassängvattnet ångade! Så fort man bara stålsatt sig för att gå/småspringa från omklädningsrummet bort till bassängen, var det underbart. Det kändes som ett japanskt bad på något sätt, att glida ner i en sagobassägn omgiven av vitt fluff. Givetvis var det inte så mycket folk heller den morgonen. Idag var det fler, och ingen ånga för varmare i luften, men skönt ändå.

Okej. Men Bladen brinner, hörni? Stötta en superduperbra kommande podd! TACK!!! Over and out / Tjataren

Tur och retur Åtvidaberg

Jag och Lisa (the Lisa Bjärbo alltså) fick en gemensam föreläsning i Åtvidaberg. Lovely! Vi passade på att snacka massa Bladen brinner-podd på resan. Möten, möjlig spons och innehåll. Just nu är vi inne i en mötesfas, går runt och presenterar idén hos såna som kan hjälpa till med pengar. Förhoppningsvis! Jag håller verkligen tummarna för att det ska gå vägen. 

Sen en timmes föreläsning för högstadiet, ämne skrivande och vad som är kul med det, och efter det en Napoleon-bakelse på konditori innan tåget hem. Det var det. 

”Litt sammen” ute i Norge nu

 Nu ska ”Lite ihop” komma ut i Norge, och då blir den ”Litt sammen” och får ett helt nytt omslag. Tecknat. I en annan stil. Jepp.

Jag har ju en särskild känsla för Norge, en extremt god sådan!, så hoppas det kommer lite läsarreaktioner och kanske recensioner med framöver.

Mitt nästa mål är att bli inbjuden till litteraturfestivalen i Lillehammer, skulle ÄLSKA det. Kanske om något år?

Tillbaka på kontoret och en rörig bokmässeredogörelse

Här sitter jag som en VANLIG MÄNNISKA igen. Dvs, som en fd läsambassadör. Nu är det bytt, och Ann-Marie Körling heter den nya ambassadören. Ceremonin skedde i torsdags på bokmässan, och även om jag var 98% mindre nervös än för två år sen när jag skulle bli presenterad, så var jag ändå ganska nervös i år också. Det är något med ceremonier. Jag är sällan jättespänd inför att stå på scen eller prata inför grupp, men när det är ceremoni med körschema ner på minuten och kulturminister, då… Iallafall, allt gick bra.

Sen promotade jag ”Jan Svensson”-boken som levererades i sista stund till mässan, och jag fick mitt första ex av den på torsdag morgon. Och var med i ett seminarium om skolbiblos, och ett samtal om författarbesök i skolan med Liesl (hon Bjärbo). Och så var jag på roliga middagar och fick DANSA i en timme på NoK-festen!!, och låg på rummet och vilade ögonen, och minglade, och signerade lite böcker, och träffade folk jag kände eller såna som ville heja, och hade ett kort samtal med Laini Taylor på stadsbibblan. Jag köpte däremot inte så många böcker, men det är som vanligt. Det blev en.

Det jag däremot inte alls gjorde i år: gick på andras seminarier. Jag prickade bara in ett enda, som skulle vara monterprat med Märta Tikkanen och Liv Strömquist. Till min stora besvikelse vabbade Strömquist och missade alla sina mässframträdanden, tror jag (?).
Nästa år ska jag verkligen anstränga mig mer och lyssna på bra seminarier, men i år hade jag inte energi att läsa schema och pricka in med mina tider och hålla på.

Hur som helst. Bra mässa! Så fort ceremonin på torsdag em var avklarad kände jag mig extremt avslappnad och lös och ledig. Och än så länge känns min tillvaro som vanlig människa helt okej. Jag har visserligen ägnat mesta tiden åt att ta det lugnt, men nu får det väl bli jobb igen.

Nästa vecka kommer man att kunna köpa ”Jan Svensson” i affärer och nätbokhandel. Än så länge är det nästan ingen som har läst den – vad jag vet – förutom min pappa som också fick ett ex i torsdags. På fredag morgon berättade han att han var klar med den.
Varenda gång jag pratar på skrivarkurser säger jag att man inte ska skriva att ens familj älskar boken i sitt följebrev till förlaget, för det är ju klart att ens familj gör det. De gillar ju författaren. Onödig info alltså. Fast nu bryter jag mot den regeln och berättar att min pappa oväntat nog verkar vara Jan Svenssons största fan hittills. Pappa har läst alla mina böcker, och gillat alla, (självklart!), men han tycker ”Jan Svensson” är klart bäst. Det har han nu sagt till mig kanske tre gånger. Han blev helt enkelt riktigt, riktigt tagen av JS. Jag tycker det är fint!
Slut på familjeskrytet.
Back to work.

Träning, krönika, skrivprocess

1) Shit pommes frites vad jag kommer att ha träningsvärk imorgon. Var på ett skivstångspass imorse, och det känns redan asmycket. Men det var ett bra pass. Ska gå igen. Mer styrketräning och mer yoga är melodin för våren.

2) Idag och var 3:e vecka framöver under våren kan man läsa barn&ungdomslitteratur-krönika av mig i Västerbottens-Kuriren. Om man är prenumerant, för den är bakom betalvägg. Norrlandsmedia…

3) Min nya 9-12-bok går så långsamt att skriva. Förstår inte varför. Jag gillar historien och karaktärerna, är pepp på projektet, och ändå är det en ovanligt långsam produktion. Det är riktigt frustrerande. En sån här långsamhet brukar för mig bero på att något är fel i manuset, men nu är det inte så. Och ändå så sloooow.
Beror det på att jag har tappat min skrivmojo i Stockholm? Jag var i Umeå och det gick jättebra. Kom hem och nämen wellowello.

Det här kan bli dyrt.

Självupptagen biblostatistik

Det här är väl sånt man egentligen inte borde hålla på med, iallafall inte avslöja, men men… Sen ”Kanske ihop” kom ut har jag varit lite besatt av att kolla bibloutlåningen i Umeå med omnejd eftersom den utspelar sig där. Vid ett tillfälle var alla ex utlånade utom ett som fanns i Bjurholm. Det fick mig att gå in flera dagar i rad och bara ”håll tummarna för Bjurholm!” för det skulle vara så snyggt om ALLA var utlånade. Men Bjurholm förstörde allt. Himla oläsiga människor där? När det exet lånades ut hade en bok redan kommit in på en annan filial så jag uppnådde aldrig 0 ex inne.

Men sen fortsatte jag med att kolla månadsstatistiken över mest utlånade och det var intressant. Mina bibliotek lägger upp det här varje månad, de 10 mest utlånade i olika kategorier.

I kategori Hcg där ”Lite ihop” och ”Kanske ihop” är, finns det 60 ex av boken som är på 9:e plats under november (en mysskräckis av Ingelin Angerborn). Sextio! Hur många som finns av ettan på listan (en Jeff Kinney) ides jag inte ens räkna, men ännu fler.
(Den som låg på tionde plats är en Harry Potter och den fanns också i skitmånga ex, men den kom ut redan år 2001 och det var flera av dessa ex som var inne. Svårt att räkna. De andra böckerna på listan är nyare.)
Av ”Kanske ihop” finns det idag 25 ex.

Om man går till skönlitt för unga finns titeln på den tionde platsen i 24 ex. Det är ”Dödens labyrint”.

Skönlitt för vuxna, där finns tionde plats i 17 ex. ”Stoner”.
Deckare för vuxna, tian i 25 ex. En Jonas Moström.
Fackböcker för vuxna, tian i 10 ex. ”Jul med Ernst”.

Visst är det lite intressant ändå? Man ser de där topplistorna och tänker, kanske, att placeringarna är likvärdiga men det är de ju inte. En tionde plats på Hcg-listan betyder väldigt många fler lån än en tia på vuxen skönlitt.
Fast jag vet inte om det är snabblån på hcg vid kö? Det är det ju på vuxen, så en vuxenbok kan ev lånas ut två gånger på en hcg-bok. Iallafall, bokvolymerna är väldigt varierande och det framkommer ju när den årliga nationella biblostatistiken släpps också fast då med författare och inte titlar. Det är alltid b&u-författare som dominerar fram till ungefär plats 35-40.