Johanna Lindbäck

9 november, 2017

B-handlingen är här! Pris ske gud!

Filed under: Skrivande — Johanna @ 16:22

Igårkväll kom jag på B-HANDLINGEN till min ungdomshistoria. Med den har det varit såhär: jag kom på den stora handlingen (eller A-handlingen, för att följa logiken) i somras och den är skitbra, men jag har saknat vad mer boken ska handla om. Det kan inte bara finnas en tråd i en bok (typ folk som är kära i varandra) för då blir det så tjatigt och enahanda. Det måste vara fler trådar.

Igårkväll skedde det. Efter en frustrerad dag där det varken blev hackat eller malet trillade denna idé ner som en blixt från klar himmel. Den var så bra att jag kunde knappt somna sen. Har fortsatt tänka på det idag och tycker tusan att jag är ett geni – den täpper till alla hål, passar så bra in med den stora handlingen, går att göra så mycket dramatik av. Ja jävlar! Berättelsen bara öppnade sig.
Älskar de ögonblicken. Allt är tydligt som en vältrampad stig, man vet precis vart man ska. Nu är det bara att sätta igång, på den med. (Försöker alltså skriva två saker samtidigt just nu. Vuxen och ungdoms. Får se om det går.)

För några veckor sen var jag på en dramaturgikurs på Författarförbundet, och min förlagskollega Elin Säfström var på samma kurs (fast en annan dag). Hon har skrivit om det, själva upplägget. Mycket smart att tänka på, och mycket hjälpsamt när man ska bygga ihop alla sina trådar och undvika sega partier eller konstiga upplösningar.

Annonser

2 november, 2017

Skriv, skriv, skriv

Filed under: Skrivande — Johanna @ 18:27

Den här veckan har jag börjat skriva igen. Var tvungen att ta en paus efter Kartan blev färdig i augusti, för den boken var verkligen hårt och stressigt jobb ända in i kaklet. Men nu är den pausen över. Har eventuellt tänkt skriva på två saker samtidigt nu – vuxen och ungdoms. Vet inte om jag kan det, men ska testa. Jag har ju en tendens att väldigt snabbt hamna i ”nej, det går inte, jag kan inte skriva vuxen, jag vet inte hur vuxna äääär” så fort jag börjar på vuxenböcker annars och om jag gör två olika åldrar samtidigt kanske det blir lättare. Vi får se.

Har den här situationen nu resten av hösten: lite fattig på grund av så få skolbesök och föreläsningar, men å andra sidan sjok av tid som kan ägnas åt skrivande. Jag hade ju gärna tagit ett par föreläsningar till, men jaja. Det är å andra sidan en motsatt situation jämfört med när jag skrev just Kartan för då hade jag konstant ont om tid och längtade efter obokade veckor. (Man är aldrig nöjd.)
Tänker att nu med all den här fokuserade tiden är det min tur att skriva en bok på rekordtid?

7 oktober, 2017

Satsar på att bli mer Annika Norlin-sk

Det tar verkligen några dagar att återhämta sig från fyra dagars bokmässa. Var SÅ TRÖTT i början av veckan, och det var väl egentligen först i fredags jag kände mig helt normal. Det blir så otroligt intensivt på alla sätt att vara där.

Sista grejen jag gjorde i Göteborg var att jag och min förläggare Erik pratade en halvtimme i Norrlänens monter (Väster & Norrbotten). Det var skitkul och jag tror det blev bra för det är alltid så himla lätt och roligt att prata med honom. Det var hans sista framträdande också så vi var båda som bara ”nu kör vi!”. Efteråt satt vi där och chitchattade en liten stund med några som köpte böcker (bland annat en tjej som hade läst ”Tänk om det där är jag” flera gånger, HEJ! om du läser det här! Så fint ju!) och de som jobbade i montern. När vi skildes åt sen sa jag till Erik att jag skulle åka hem och bli Annika Norlin-sk nu. Sångerskan Annika Norlin alltså. Att bli mer som hon betyder: värna sin integritet och satsa på sin konst (typ att inte fläka ut sitt privatliv och sitt inre i media, utan verka genom konsten), och att främja Umeå.

Det är Lisa som har fått mig hookad på A Norlin, och vi är båda såna fans av hennes person också. Att man vet så sjukt lite om hennes privatliv tex? Alltså man vet ju i dessa tider ALLT om alla som framträder, speciellt om kvinnor, men om A Norlin? Knappt något. Hon har ett barn. Det är allt hon har sagt. Vi vet inte könet på det, inte namnet, inget om övrig familj, inget om hur det har påverkat hennes skapande och turnerande att bli mamma och yadayadaya.
Tycker det är så himla bra.

Det är precis den hållningen man längtar till efter en bokmässa. Inte för att jag på något sätt kan jämföra mig med A Norlin, och inte för att jag får intervjuerbjudanden som går ut på att jag ska berätta allt om mitt privata, men ändå. Ville likaväl åka hem från Göteborg och börja värna integriteten för gud vad trött jag var på min egen röst.
Har tyvärr inte dragit igång med min konst som ska främja Umeå än, alltså ny bok, men jag ska. Snart, snart.

24 augusti, 2017

Sista versionen är för läsaren

Filed under: Skrivande — Johanna @ 20:09

Det här tyckte jag var ett väldigt träffande citat. Det är från en lång artikel som en författare, Thomas E Ricks (helt okänd för mig) skrivit om hur han fick göra en STOR redigering av sin bok för att hans förläggare (Scott alltså) inte alls gillade den.

”Near the end of our lunch, Scott offered one more wise observation about the writing process: “The first draft is for the writer. The second draft is for the editor. The last draft is for the reader.”

Så sant ju!

Och Umeå, baby!

Filed under: Livet,Skrivande — Johanna @ 20:01

Det här var spontant. Ett par dagar i Umeå. Why? Jo, för att jag kom på en bokidé, funderade på den på Gotland, bestämde att den ska utspela sig här i Umeå men har inte varit här på över ett år. Så jag bokade en resa.

Nu har jag valt ut och fotat några specifika bostadshus från alla vinklar, flera gånger om, och oroat mig för att de som bor där skulle vara hemma och sitta med 114 i örat för att rapportera en skum person. Det var jag i såna fall. (Så himla viktigt att hitta rätt hus, och nu har jag gjort det.)

Jag har dessutom besökt en gymnasieskola idag för den passar in i bokidén. Har varit på den förr, men då tänkte jag inte på skrivprojekt så jag ville komma tillbaka. Blev största hallabaloot för jag kontaktade skolbibblan som jag hade kontakt med sen tidigare, och alla som jobbade där blev involverade. Jag fick officiellt besöka dem liksom, och så kunde jag promenera runt och kika, sitta i cafeterian och låtsas-fika, men egentligen tjuvlyssna på eleverna. Och anteckna.

Förutom det här har jag gått och cyklat runt hejvilt och planlöst. Hit och dit. (Till exempel över den här rätt nya bron. Om man med ”rätt nya” menar några år gammal.) Hade sån tur att hotellet jag bor på hade lånecyklar. Det var ju perfekt.

Mitt i allt det här lyxiga drabbades jag tyvärr också av någon slags ”men varför håller jag på med det här, så onödigt, vem bryr sig om böcker i allmänhet och mina böcker i synnerhet?”-dipp, men tänker att det kanske är den vanliga ”har nyss lämnat bok till tryck och går in i depp”-känslan. Jag hoppas ju det. Brukar få en sån. En kombo av separationsångest och tomhet när ett stort projekt är avslutat. Vore ju så tråkigt att inte fortsätta skriva. Speciellt nu när jag har valt ut två fina hus och allt.

20 augusti, 2017

Gotland, baby!

Filed under: Livet,Skrivande — Johanna @ 07:38

Jag och Lisa har varit på Gotland en vecka. Det har varit så HIMLA bra. Alltså, verkligen HELT PERFEKT från början till slut.

1) Vi hyrde ett litet hus av en kompis till Lisa. Det låg på östkusten, nära ett ställe som heter Herrvik, och det var så otroligt fint. Fantastisk miljö med kort promenad ner till havet, fina omgivningar, perfekt hus med stor tomt och hängmatta och typ inga grannar. Det fanns grannar, man såg till och med deras hus bakom träden, men allt var så tyst och stilla. Ute på landet-tyst.
(Visade sig när jag nu kollade min mobil att jag i vanlig ordning glömde att fota, så det här är en av få bilder som finns på miljön. Visst är den Ingmar Bergman-sk i alla fall?)

2) Fint väder nästan hela tiden. Jag har legat i hängmattan och njutit (och ropat ”Nå smiler livet!”*). Vi har ätit luncher och middagar på uteplatsen.

3) Fina utflykter! Vi har varit hemma i huset mesta tiden, men två gånger stack vi och åt lunch på Skolhuset i Östergarn (stämde träff med Mind the book-Camilla en av dessa gånger, och det var himla kul för vi har inte setts på ett par år nu!), en kväll cyklade vi ner till Hamnkrogen i Herrvik och drack ett glas vin, och igår när vi åkte hem hade vi först en eftermiddag på Leva Kungslador i Visby innan båten gick. Alla de här ställena – så bra! God lunch på Skolhuset, finfin utsikt på Hamnkrogen, och Leva-stället, herreguuud. Stort med ytor och trädgårdar åt alla håll, jättebra buffé och fika och bara allmänt wow. Vi blev alldeles kära i det.
Förutom dessa utflykter, promenader vid det vackra havet nära huset. Vad mer behöver man?

4) Bra jobb! Lisa har skrivit på sin pågående bok, jag har tagit det lugnt / börjat planera en kommande bok. Blev färdig med ”Karta för förälskade och andra vilsna” innan vi åkte, och eftersom den här sommaren har varit präglad av jobb med den och jag inte haft så mycket semester, bestämde jag att Gotlands-veckan skulle bli ganska vilsam. Det blev den. Har typ tänkt fritt och kommit på lite grejer om mina nya karaktärer.

5) Bästa sällskapet! Är det något vi kan, så är det att åka på skrivvecka och umgås dag ut och dag in på liten yta. Allt bara flyter på, det är skitkul, och vi lyckas alltid växla mellan att vara väldigt seriösa och disciplinerade OCH skönt avslappnade. Det är nästan komiskt hur extra lätt och rätt allt har varit under den här veckan. Och att den avslutades med att de visade ”La la land” på färjan hem igår. Va?! Det råkar ju vara en av våra favoritfilmer, och vi råkar ju även ha en hang up på Ryan Gosling och Emma Stone efter ”Crazy, stupid love”.
Ja, gudars.
Vi har redan bestämt att vi ska åka tillbaka nästa år och upprepa allting till punkt och pricka.

*En Skam-referens.

27 juli, 2017

Dagens regeringskris, manus och outfit

Filed under: Karta för förälskade,Livet,Skrivande — Johanna @ 10:26

Här sitter (står) jag på kontoret igen och väntar in Löfvens presskonferens kl 10.45. Ja, eller jag är ju allra mest här för att jobba på mitt manus, men nu är det snart dags för pk. Kan vi få slippa extraval?

Manuset: fick tillbaka det i söndags, har nu en vecka på mig att jobba igenom. Tack och lov hade min redaktör Caroline inte alls så många synpunkter utan tyckte tvärtom att jag fixat till mycket i förra vändan. Puh! Jobbar mest med att göra småändringar nu, eller fina fördjupningar, eller att få till lite mer skärpa här och där.

Klänningen: har ägt den här i kanske … tolv år? Eller tretton. Det är en Nanso, och jag tyckte den var dyr när jag köpte den, men jeez, om man skulle räkna ut Pris Per Användning? Det är min hands down allra bästa sommarklänning, jag har den heeela tiden. Köpte en likadan fast blå ett par år efter den här bruna, och använder den svinmycket också.
(Också angående kvalitet och pris såklart, att dom håller så himla länge och i så många tvättar.?

Mer om outfiten: nagellack! Ser ni? Special, special. Det är Opi färg Miami beet. (Man kan klicka på bilden för större.)

13 juli, 2017

Klart!

Filed under: Karta för förälskade,Skrivande — Johanna @ 16:02

Nådde just sidan 180 av 180 = redigeringen har gått i mål. Och fortfarande tre dagar kvar till deadline så jag hinner gå igenom allt en gång till. Fixa till ännu mer, men utan att dö av press och stress.
Sitter i en hotellobby och skriver idag så jag köpte ett glas vin för att fira detta mirakel. Det är det med den här boken.

10 juli, 2017

En vecka till deadline

Filed under: Karta för förälskade,Livet,Skrivande — Johanna @ 09:33

Denna allvarliga?, dryga?, lite trötta? uppsyn får symbolisera: en vecka kvar tills boken ska vara färdigredigerad.
Jupp.
Tillbringade en skrivhelg i Blekinges skärgård tillsammans med tre kompisar och åkte därifrån igår med känslan ”det här kommer gå!”. Känslan med den här boken har varit det motsatta minst 97% av tiden, så att …. vill inte jinxa något och vara kaxig idag. Jag ska bara hålla tyst och jobba på. Kommer dock bli så otroligt skönt när den väl ÄR färdig så ni fattar inte. Och min nästa bok ska vara en skitenkel*. Famous last words.

En bonus med att skriva i juli: är helt ensam på mitt kontor så kan blasta på med mina Spotify-spellistor hur högt jag vill. Adele! Elton John! Beyonce! Säkert!

* Det var även den här. Så visar det sig att inga böcker är enkla? Men den där uppföljaren på ”Jan Svensson” jag har kommit på, eller ”Lite ihop 3”, eller den där om tjejen som börjar plugga i Umeå och kan bo i husen bredvid Dragonskolan jag alltid spanar på, de kanske är enkla.

2 april, 2017

Bökigaste, svåraste manuset hittills? Kanske.

Filed under: Skrivande — Johanna @ 19:39

Gud vad jag får slita med detta manus. Och ändå är det inte alls en komplicerad historia. Mejlade just in 152 sidor. 47 820 ord. Kommer bli fler, gissar jag, för vissa saker behöver verkligen utvecklas, men aaaah, ändå. Har kämpat och kämpat med sista fjärdedelen för det är på den jag alltid fastnat eller inte hunnit få ihop tidigare. Nu finns iallafall en helt genomskriven bok, om än klart bristfällig här och där, men det ÄR en utgångspunkt att jobba ifrån.

Ska smälla till med te och rostmackor nu för att fira denna bedrift.

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.