Johanna Lindbäck

3 januari, 2013

MIN antagningshistoria. Igen.

Filed under: Årets redaktör,En liten chock,Kreativitet,Livet,Skrivande — Johanna @ 12:13

Uhuh, det kom HOJT! Nu drar jag min egen fantastiska berättelse igen. Det finns säkert flera som redan läst / hört, ni kan säkert hitta något annat spännande på nätet?

Så här gick det till.
It was a dark, stormy night…
Neeej. Seriöst.

Jag bodde i Bergen i Norge. Jag var tjänstledig från mitt lärarjobb i ett år för att min dåvarande sambo D skulle forska i Norge. Jag skulle jobba med annat (alltså annat än lärande) och försöka skriva min första bok. Det hade jag gett mig tusan på.

När den var klar i september (wow!!!) printade jag ut och skickade till fem barn/ungdomsförlag. Jag var SÅ förberedd på nej tack för det var min allra första kompletta roman ever (wow!!!).

Jag fick nej tack från alla fem. Som väntat. Men ett av förlagen gav mig en sk positiv refus. De tackade nej med konkreta, tydliga råd om hur den kunde förbättras, så ett par månader efter jag skickat iväg manuset första gången började jag skriva om det efter dessa råd. Skrev om MYCKET. Det tog ett par månader. Printade ut igen. Skickade in igen. Började vänta. Trodde inte att det skulle ta 3 månader innan jag fick svar den här gången, för nu hade de ju… Svar inom en vecka, right?

Det tog längre tid.

I denna väntan och under hela processen så skrev jag på en blogg jag hade då (finns inte längre) om mitt liv och boken och allting. En dag kom ett mejl från en förläggare på ett b&u-förlag som sa att hon läst bloggen, och undrade vad var det för bok jag höll på att skriva. Det var från just det förlaget jag skickat in till! Jisses!
Jag svarade snabbt som ögat att min bok låg någonstans i deras post.
Hon svarade att hon skulle leta upp den genast.
Jisses!
Jag tänkte att NU får jag snart veta! Imorgon, right?

Nej. Det tog ännu lite mer tid. Skitlång tid.

SEN kom ett mejl, en måndag i april, där förläggaren skrev att de hade läst, de gillade och  de ville ge ut den.
Jag: Stor stor chock. Like huge. Kunde inte tro det. Hade väntat mig ett svar typ ”den här versionen var mycket bättre, försök en gång till” alt ”vi läser gärna din nästa bok” underförstått att då skulle den vara bättre och kanske kanske kunna ges ut.
Men de ville GE UT DEN HÄR BOKEN. Kunde inte fatta det!

Det här var veckan innan påsk så typ allt var stängt i Bergen. I Norge behöver någon bara ha tänkt ”helgdag” i en sekund för tre år sen för att allt ska stängas. Dom är lite speciella så. Passar man sig inte så är det långhelg och alla mataffärer visar sig vara stängda de kommande tre dagarna. Ja, jag kanske talar av egen erfarenhet.
Jag ville gå ut och äta en fancy lunch för att fira, men vi hamnade på en vanlig thairestaurang eftersom inte så mycket var öppet. Iallafall, jag var supersuperglad och chockad och min sambo var också det, och sen blev jag även supernervös för jag bestämde med förlaget att jag skulle komma upp på möte 2 veckor senare när jag var i Stockholm. (Bokat sen tidigare.) I 2 veckor var jag nervös varje dag att de skulle mejla igen och ha ångrat sig. De ville inte ge ut boken längre. Men, jag klarade mig. Vi hade möte. Jag fick massa synpunkter på manuset och åkte hem och skrev om och skrev om och skrev om… och på den vägen är det. Jag fick jobba med helt otroligt duktiga människor på förlaget, i synnerhet min förläggare C och min redaktör Y, och jag har lärt mig MASSOR av dem.

Visst är det en fin historia? Blir fortfarande så glad när jag tänker på det!
Och det som är så himla fantastiskt, och som jag inte fattade då eftersom jag inte visste något om bok/förlagsvärlden, är att jag blev en debutant ur slumpmanushögen, och det var med min allra första bok. Hade inte skrivit något längre än typ 25 sidor innan den.
Man plockar väl 2-3 debutanter ur slumpmanushögen / år. En del av dem har skrivit 3 böcker och kämpat i flera år innan de lyckas. I was so lucky!

Annonser

8 juni, 2012

Fredag den 8 juni

Den här dagen, y’all. SÅ behaglig.

Startade med morgonsim i utepoolen på Eriksdals. Solen sken, det var varmt, det var efter morgonrushen så inte mycket folk alls. Underbart. Har dessutom haft ont i halsen hela veckan så det här var första träningen på länge.

Åkte till förlaget och fick mitt satta manus (satt = ser ut som boksidor). Började läsa på direkten. Åt en snabb lunch på stan, och sen hem. Balkongen i sol och linne, och läsa och läsa.

Det var inte mycket fel alls i fråga om stavning eller sånt pet. Inte heller i fråga om innehåll. Typ tre scener som jag vill skriva om lite, men resten var helt okej. Väldigt lindrig korr måste jag säga. (Skulle Y ha tyckt samma, undrar jag alltid skitnervöst i såna här lägen.)

Och fatta att detta är sjätte boken! Det är helt galet. Faktiskt, det är det. Även hur jag sitter där på balkongen och som bara ”men det här var ju inte så svårt?”. HALLÅ, JO, DET VAR DET. Det är det ALLTID.

Mitt i läsningen en paus för att gå och handla och då passade jag på att köpa blommor också.
Det har öpppnat en ny blomaffär här i centrum för några månader sen, men jag har aldrig handlat på den förut. Bara tänkt att jag ska för att man vill stötta sina lokala. Som typ att jag nu äntligen har varit på ”nya” fiket i centrum flera gånger och insett hur bra det är som jobbfik. (Nya = ett år gamla.)
Idag iallafall, jag var värd en bukett snittblommar. Och även belgiska jordgubbar. Synd att de var så smaklösa, men blommorna var fina.

Läste klart, funderade på scenerna som behöver tillägg, ska skriva det i helgen. Kände mig nöjd så. Började fundera på nästa bok. Eller. Jo, men lite.

Dessutom på förlaget, vi bestämde vilken bok jag ska översätta. Wey! Jag tror det blir roligt. Språkpill och få till flow och ton, utan att behöva ta några kreativa handlingsbeslut. (Berättar sen om ett tag vilken det är.)

26 april, 2012

Årets redaktör – Ylva Blomqvist

Filed under: Årets redaktör,Skrivande — Johanna @ 07:25

För någon månad sen fick jag ett mejl från förläggaren om jag ville skriva en motivering till Årets redaktör, för de skulle föreslå Yllet. Yllet = Ylva Blomqvist. Min redaktör. JA! sa jag och berättade om HUR BRA YLVA ÄR.

I måndags fick jag mejl att Ylva vunnit. Tjoho! Och jag fick komma på prisutdelningen och middagen också. Vi var två Ylva-författare där, jag och Petter Lidbeck. Så fick hon en finfin motivering, ett diplom, blommor och 10 000 kr för att på något vis förkovra sig. SÅ VÄLFÖRTJÄNT!

Det här blev en suddig bild, men anyways, ni ser fina Ylva.

Vi har jobbat ihop på 4 böcker (inte ”Saker som aldrig händer” och inte den nuvarande ”Som om jag frågat”) och jag är ett stort, stort Ylva-fan. Hon är för det första hur snäll och vänlig och skojig som helst, och för det andra är hon så extremt proffsig. Världens bästa kombo! Hon pushar och sporrar under skrivarbetet, och när vi kommer in i redigeringsfasen har hon alltid massa bra förslag och synpunkter som jag köper till 98%. Jag gör i princip allt som Ylva säger, för mina texter blir så himla mycket bättre då.
Och sen när vi kommer in i det petiga korr-arbetet och typ vända 5 med manuset… Oh my god. Jag är spyless och Ylva är ”men nu läser vi det här 2 ggr till”. Det gör ju inte jag, kan jag säga. Men jag är såå tacksam att hon gör det! Sen när hon skriver mejl om saker hon vill ändra läser jag knappt dom mejlen heller utan säger bara ja till allt. Litar fullständigt på att hon har rätt.

Helt enkelt, att skriva böcker är ju ett grupparbete, och man är väldigt lycklig om man får Ylva i sin grupp.
Grattis grattis grattis!!

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.