#blogg100 kanske?

Jag är så sugen på att vara med i #blogg100 som startar 1 mars. Den här bloggen behöver lite liv igen! 

Ni får hemskt hemskt hemskt GÄRNA önska lite ämnen / ställa frågor som kan bli inlägg. Vad vore intressant att läsa om under dessa 100 dagar? 

Sorry, men tidsbrist…

De senaste veckorna har jag fått lite mejl från elever som ska göra författarporträtt och därför vill ställa frågor. Har tyvärr inte tid att svara på såna specialgrejer nu, men googla mitt namn för tidigare intervjuer eller kolla framförallt här på sajten. Om mig och FAQ. Lycka till!

Ett stipendium! Till moi!

Rubus Arcticus kulturstipendium, som delas ut av Norrbottens landsting. Det fick jag idag! En utdelning med pompa och ståt (trumpetfanfarer, tal och press) på landstingsfullmäktige i Luleå.
Här finns en kort radiointervju.
Här en kort tevegrej.
(Om man är prenumerant på Kuriren eller NSD finns det mer bakom betalväggen.)

Bilden är från nsd.se. Så typisk mig liksom?

Måndag

Att säga att man har fått en ny bok-idé är lika spännande som att börja berätta om sina drömmar. Det vill säga, snark.
Men jag fick en skiiitbra ny idé igår, och nu, just nu sitter jag mittemot en kille som ser ut preeeecis som en i den idén! (Jepp, har stirrat lite på honom.)
HALLÅ, VAD ÄR ODDSEN?

Eh, inte så sanslösa, I know, men ändå. Det är kul för MIG.
Planerar att försöka skriva den här idén år… 2017. Möjligtvis.

För övrigt har jag sett sport exakt hela helgen pga CHARLOTTE KALLA. Där kan vi snacka totalt sjukt sanslöst bra! Så enormt imponerande! Har väl sett spurtklippet cirka 20 ggr nu och jag är fortfarande ”nej, men gud, hur ska det gå, kommer hon att orka?!”. I kid you not.

Nina Björk-skryt

Jag har helgprenumeration av DN och vanligtvis brukar jag läsa (pappers)tidningen på morgonen och lunchen, men igår blev det inte förrän på kvällen. Så en hel dag gick jag omkring lyckligt ovetande om att Nina Björk i sin kärleksartikel citerat ur min Lena Andersson-recce från Bokhora. Stoooort. Jag tycker verkligen det. Nina Björk är en sån där skarp människa som alltid är så logisk, välformulerad, smart och insiktsfull att jag själv känner mig som ett ogenomtänkt mumlande ”och hon ba”-mähä. Och så… hon… min…vaaa!
Jag avskyr begreppet ”tänk att lilla jag”, men det låg nära igår, va, det gjorde det.

Alla hjärtans-läs

Man kanske vill läsa något om kärlek idag? Fyra tips, alla råkar vara skrivna av mig. Tycker alla mina böcker alltid handlar om kärlek, men de här är de mest traditionella om att bli kär. Typ.

”Lite ihop”, för ålder 9-12. En twist på ”Can’t buy me love”, om Majken som går i 6:an och är less på att hennes bästis plötsligt blivit så killfixerad. Enter Ivan och en smart plan. Och Ivan, honom gillar man direkt.

”Vi måste sluta ses på det här sättet”. Åååh, jag älskar Hanna och Jens och deras snack och humor och pirr! Så himla kul också att få skriva om två lite äldre, Hanna är 18 och Jens är 24. (Även kul att få skriva om en jätteung, för Rut är 2.5.)

”Tänk om det där är jag”. Här har vi tex en kille som ser hela ”Pride and Prejudice”-BBC-versionen med Colin Firth. Den är sex timmar lång. Det tycker jag är en fin och romantisk gest.

”Välkommen hem”. Två av mina bästa killar, Adrian och Mattias? (Nej, tycker ju alla är bäst.) Iallafall, den här har också pirr och humor, och jujutsu, och jogging, och Svartöstan, och snygga glasögon. Och love love love! Jag gillar ”Välkommen hem” så himla mycket.

Salongis i Uppsala

Fast inte salongis som i berusad, utan som i författarsalongen. En av medlemmarna har flyttat till Uppsala, så igår em tog jag och de två andra Stockholmsbaserade författarna tåget dit. Sen hade vi en helkväll med prat, textuppläsningar från tre av oss, omslagsvisning på en bok, och middagslagning. Himla trevligt!
Så länge sen vi haft en riktig salong med gott om tid och alla på plats och uppläsning. Vi ska försöka köra middag igen nästa gång. Till hösten firar vi 5-årsjubileum!!

Genrerna vi läste igår:
kommersiell skräck för norsk ungdom
sk vanlig roman / crossover för svensk ung vuxen
min fortsättning på ”Lite ihop” för ålder 9-12

Det är alltid lite läskigt att läsa högt ur sina pågående arbeten, men det är samtidigt sååå nyttigt. Man hör och upptäcker saker själv i texten, och man får publikreaktioner och kanske frågor och så där. Det är skitbra. Läs mer högt när ni skriver!

Skrivet då!

Gått bra i 2 dagar nu! Har nått sidan 50, dvs mitten av denna bok. Inte för att jag vet att den blir exakt 100 sidor, men ungefär.
Yeah!
Och just nu är alla inblandade i ett Mycket Spännande Läge.

PS. Hannah hade lite OCD i gårdagens ”Girls”. Tuuur.

”Som om jag hadve spurgt”

”Som om jag frågat” på danska!

”Hans pigeven fra barndommen er blevet kæreste med hans bedste kammerat. Og så meddeler forældrene, at de flytter fra hinanden. For en tid. På prøve. Alting ramler for John den sensommer, hvor han begynder i niende klasse.

Den svenske ungdomsroman Som om jeg havde spurgt skildrer en hård periode i en teenagers liv, som mange vil kunne genkende. At føle sig ensom blandt venner og endda hjemme hos sin egen familie. Men bogen viser også en vej gennem kaosset af følelser og tanker.

Som om jeg havde spurgt er skrevet i et jordnært, underspillet sprog, som både drenge og piger kan identificere sig med, og den hverdagsnære handling bliver båret frem af den indre dramatik, som kendetegner en teenagers liv.”

Ser ni, det blev Converse även på det danska omslaget!

Jag vill att Martin Röhde (alias Kim Bodnia när han inte spelar i ”Bron”) ska läsa in den som ljudbok! Mads Mikkelsen är min plan B.

PS. Har denna gång inte fått något mejl av översättaren med språkfrågor. Hoppas hon har koll på ids och allt det där norrländska.

Skrivet då?

Jo, jag tycker det är svårt att skriva ett helt första utkast på typ 2 månader. Mina första utkast brukar ta typ 6 månader, och jag brukar börja under sommaren. Nu började jag på allvar vid jul! Jeez. Och även om jag vet vad som ska hända i den här boken (fortsättning på ”Lite ihop”), så är det som att det ändå behövs tid. Jag kan inte skriva på ett tjofftjoff-fem sidor varenda dag-mata på-sätt. Behöver mellanrum och betänketid. Intalar mig att det är den tiden som gör mina böcker bra och inte bara mekaniska, right? Den där lilla teeny tiny skillnaden mellan en platt påhittad karaktär eller en som man vill bli kompis med eller blir kär i. Vill helst åstadkomma den senare sorten.
Så… jag kämpar på. Både jag och Erik vill ju att boken ska komma ut i höst, det vore så bra av flera anledningar. Och samtidigt vill jag ju göra ett skitbra jobb som läsambassadör, så där är min arbetskonflikt right there.

Har nu kommit cirka halvvägs i boken och har cirka två veckor kvar innan en väldigt hektisk föreläsningsperiod kör igång. Go go go!

Ett helt annat ämne: lyssnar just nu på Spotify-listan till svt-programmet Jills veranda förresten. Musiken i Jills veranda heter listan. Onsdagkvällar kl 21. Har ni missat det, åtgärda snarast! Jag utnämner det till årets tv-program pga äkta, nutidshistoria, skitbra låtar, spännande personer och allmänt ögonöppnande. Och så är det feministiskt och efter Fittstim-fiaskot är det ju rätt underbart.