Snaaart tryckfärdig bok + sommarlov

Satt en till sväng med the redaktör igår och gick igenom mitt slutkorr. Nu är det verkligen nästan nästan klart. Kanske läser det en gång till eller så, mer troligt, mejlar hon mig bara ändringar och på dom kommer jag att svara ja, ja, ja. Det är i det här läget jag slutar bry mig om och bara vill att hon ska skicka den till tryckeriet.

Med anledning av det, nu blir det bloggsommarlov ett par veckor. Har inte bestämt hur länge för jag har aldrig haft uttalad semester från mina olika bloggar förut. Kommer fortsätta skriva på bokhora i vanlig takt, men på den här blir det stiltje. Kanske hela juli? Vi får se hur länge jag pallar att vara utan helt enkelt.
Trevlig sommar!

”See Jane write”

Tips om en handbok i skrivande. ”See Jane write” av Sarah Mlynowski och Farrin Jacobs. Undertiteln är ”A girl’s guide to writing chick lit”. MEN, stort men, det här är applicerbart på alla genrer. Den är väldigt lättsamt skriven (på eng) och innehåller massa bra råd. Hur man bygger karaktärer, bikaraktärer, historian och arc-en. Skitbra helt enkelt.
Innehåller även tips från massa andra författare som Meg Cabot och Emily Giffin (aktuell med filmen ”Something borrowed” som är baserad på hennes roman med samma namn).

Nyhetsmorgon i TV4 på midsommardagen

Jag är med efter kl 11 och tipsar om bra ungdomsböcker att läsa i sommar.

Här är klippet.  

Vända 7 med manuset

Vända 6 såg ut så här.

I fredags satt jag och redaktören och gick igenom manuset i 2.5 hrs. Mina strykningar och ändringar, hennes. Hon hade fler. Märkligt, va?

Vad pratade vi om? Några oklara saker i vissa scener – mest referenser till tidigare saker i manuset som man kanske inte hänger med på 100 sidor senare. En del ordval. Ett par strykningar som gett några konsekvenser som måste rättas till. (Just det, nu kom jag på en sak jag måste skriva till och mejla idag.) Allmänna småfix av ord, ordföljd, etc.

Vi kollade också på baksidestexten som vi alltså skriver ihop. (Brukar ofta få frågan vem som gör det.) Det blir i vanlig ordning ett spännande och passande citat från boken plus en kort handlingsbeskrivning.

Ett koncentrerat möte och jag var helt trött efteråt, trots hjälp i form av kakor, choklad och Cola.
Kan delvis bero på att vi hade förlagsfest kvällen innan, en skitrolig sådan, men även utan den så hade jag varit trött.

Har precis skrivit om och mejlat in slutet. Har haft så extra svårt att få till det i den här boken, men nu kanske jag är nöjd. Jag tror det är typ mitt sjätte slut.

Nästa steg: Y för in allt det här i manuset och printar ut det igen. Jag läser för gissningsvis sista gången innan det går till tryck veckan efter midsommar.

Sen: Väntan på den färdiga boken! Och det är en väldigt vänt-ig väntan.

Tyvärr inget pris…

… för det har varken kommit mejl, telefonsamtal eller telegram om att jag är den lyckliga vinnaren av Nordiska barnbokspriset. Det skulle vara prisutdelning 15 juni om jag minns rätt. Jag är däremot en lycklig nominerad.
Just nu i skrivande stund har jag inte googlat överhuvudtaget så jag kan inte säga vem som vann. Men alltså inte Sverige.

Tävla om 5 st ”Saker som aldrig händer” i pocket

Jag fick hem min låda med författarex av nya pocketen ”Saker som aldrig händer” i veckan. Nu kör jag en tävling. Jag delar ut 5 st och om du vill vinna en så berättar du i kommentarerna vem din litterära favoritkaraktär är (eller en av dem). Vem och varför just den personen? (Från ALLA böcker i hela världshistorien alltså, inte bara mina om det lät så.)

Hör av mig sen till de som vunnit och ber om postadress så det behöver du inte skriva, men däremot alltså en korrekt mejl när du fyller i kommentaren.
Och OBS! du har svensk postadress.

AVSLUTAD! Vinnare: Jojjo, Fia Filur, Bwfg, Niklas, Unga böcker. Ni har mejl!

Bokbloggstävlingen, har ni röstat?

Man kan rösta i några veckor till, och man gör det här.
Självklart vet ju JAG vilken sajt jag håller på.
B-o-k-h-o-r-a.

Tre FINFINA dagar

Tisdag: Träff med min ungdomsbokcirkel på Kulturhustaket. En jättevarm och solig kväll och prat om fabulous ”Jellicoe Road” som alla närvarande tokgillade. Såå trevligt att ses, verkligen trevligt, som alltid.

Onsdag: Först frukost kl 8 på Piratförlaget där en av deras författare, Christoffer Carlsson, berättade om sin nya bok med sin förläggare. Man fick bla chokladcroissanter! Just det jag önskade mig när jag tänkte på ”fin frukost” ju! Lycka.

Sen på kvällen litteraturquiz på Kulturhustaket. Det var ett skitsvårt quiz denna gången och vi trodde vi fått typ 10 p. Sen visade det sig att vi fått 28 av 50 MEN det gav oss en delad 4e plats och vi var bara 3.5 poäng från vinnarna. Oj…
Anyways, ändå ett väldigt trevligt lag med Å och A från ungdomscirkeln, min ständiga förläggare och så bilderboksstjärnan P.

Torsdag: Först presslunch anordnad av Telenor om smartphones som kulturmobiler. Very interesting. Om hur man använder nät och tar till sig kultur och hur det ökat explosionsartat iom smartphones och ständig uppkoppling. Med i panelen satt tex Jan Gradvall som jag gillat i flera år. Väldigt roligt att ses in person.

Sen simpaus på Eriksdals.

Sen intervju med brittiska författaren David Nicholls för bokhora. ”One day / En dag” har han skrivit. Tror ni han var trevlig och rolig och intressant att prata med? God, yes! 45 min bara flög iväg!

Sen Medis med L och C och en räkmacka och ett glas vitt vin som uppladdning inför pocketreleaseparty för just ”En dag” med författaren. Så himla trevlig kväll!! Massa folk där.
Min ständiga förläggare anslöt partyt efter ett tag och sen avslutade vi på Urban deli lite kort med två andra tjejer innan jag tog tunnelbanan hem.
Och ja, det var ännu en finfin sommarkväll där man kunde gå utan jacka.

Ska tänka på de här kvällarna i oktober när det är mörkt och kallt och man bara jobbar…

(Och helgen innan de här dagarna började var ju också supertrevlig. Och med superfint väder. Helt enkelt en supervecka.)

Nu på Pocketshop!

Sprillans ny ”Saker som aldrig händer” i pocket. Finns på tex Pocketshop Götgatan där jag smygfotade detta (det ser ut som ett svart hål bredvid den, men bokhyllan tog slut där alltså).

Vända 6 med manuset

Nu har Y ”satt manuset”, och det betyder att det ser ut som riktiga boksidor. Kolla:

Det jag gör nu: läser allt skitnoga en gång till, väldigt koncentrerat. Det är i det här formatet man upptäcker småpet som att vissa ord kanske upprepas för ofta i ett stycke, eller att man överanvänder en del uttryck och sånt. Eller stavfel och liknande.
De här ändringarna skriver jag direkt på papperet och Y för in dem sen. Tidigare har jag gjort ändringarna själv i mitt word-doc.
Allt det stora är fixat och omskrivet, nu är det mest detaljer i fokus.

Men jag har även fått direktiv om att första delen måste/borde kortas. Alltså suck… Jag letar efter några scener att stryka eller förkorta. Har redan hittat två. Sen tycker jag faktiskt den är perfekt!
Famous last words. Det kommer garanterat att strykas mer.
Men ni förstår inte hur många fina scener jag fått ta bort i den här boken! Inte bara korta dem, utan ta bort helt och hållet. Och inget fel är det på dem heller, jag är skitnöjd med dem. Men. I det stora hela. Och trots det så är den ändå 355 sidor just nu. Det är längdrekord för mig.

För att spara tid så läser Y och jag samtidigt, annars hade jag fått korret med hennes anteckningar i. Sen ska vi väl sammanstråla och jämföra. Det här kan också bli famous last words från mig, men jag har inte hittat så många fel. Måste ha gått igenom det superduper förra gången alltså.
Yeah. Vi får se vad Y säger om det.

Ärligt, det är nu i processen jag börjar tröttna. Detta är sjätte vändan jag går igenom allt och jag känner mest ”nu skickar vi till tryck!”. Men inte riktigt än. Några vändor till. (En del partier har jag ju gått igenom tjugofem gånger medan jag skrivit. Sjätte med att läsa allt från början till slut.)

Så förra gången var det så här klottrigt:

Och nu har det blivit:

Har fått flera kommentarer på förra manusinlägget som alla gått ut på att det såg SÅ JOBBIGT ut att få ett nerklottrat manus. Blir jag inte ledsen?
Svar: NEJ INTE ALLS. Jag blir ju skitglad när jag får det där klottret. Det är INTE som att köra på ett prov, det är tvärtom. Anteckningarna går ju ut på att allt ska bli bättre och någon (redaktör/förläggare) har verkligen tänkt till hur boken ska kunna bli det. Det är ingenting att bli ledsen för, det är ju värsta lyxen!!