Klar med skolbesöken!

LÄTTNADEN. Kom nyss hem från terminens sista. SÅ skönt. Ska sova som en stock i min egen fantastiska säng inatt (jmf med att försöka sova på ett stekhett hotellrum vid en väldigt trafikerad väg så man inte kunde öppna fönstret för att svalka sig pga allt trafikbuller). Och de kommande två månaderna behöver jag inte tänka något alls på ev SJ-förseningar (igår två timmar sen pga trasigt södergående tåg vid Tegelbacken).
Säger det igen: LÄTTNADEN.

Firade med att gå och äta en sparrisrisotto och dricka ett svalt, gott vitt vin på Scandic Grand Central när jag kom hem till Ståkkholm ikväll. Gud vad jag älskar att komma hem.

PS. #Blogg100 var ju färdigt i söndags! Jag hann inte med, trodde det var 1 eller 2 dagar till. Har bloggat varje dag i 100 dagar, så det målet är nått. Kvalitet dock? Nja. Gillar mer att blogga när jag känner mig sugen så behöver det inte bli så många pliktskyldiga inlägg.

En vecka kvar innan semester, KÄMPA

Jag ser ljuset i tunneln*. En ynka jobbvecka kvar. Sen blir det normal skrivsommar för mig. Ska ha textsamtal med Erik nu på fredag lämpligt nog, och efter det har jag en månad på mig att leverera version 2 av Majken-boken. Det ska gå.

Idag har det varit jättevarmt och soligt här i Stockholm. Tror jag fick vätskebrist light för på eftermiddagen blev jag helt orkeslös och så sugen på salt så det var då… Gick och köpte en pizza sen. Ville ha en med ansjovis (salt! salt!) men det hade dom inte, jag fick köra på en veggovariant. Satt ute på gården och åt och snicksnackade med en granne. Hur skönt väder som helst och god pizza. (Tyvärr fick jag veta att det andra pizzastället som jag ratat hade ansjovispizzor. Darn.)

Nu har jag preppat frågor inför poddinspelning till veckan. Kollat upp tider på grejer jag ska göra imorgon och övriga dagar. Kollat väderprognos och planerat klädsel därefter. (Det blir klänning.) Puh.

Det är ljuset i tunneln för den här #blogg100 också. Bara några få dagar kvar. Tack och lov.

* Ska skriva en text någon gång om trötthetsskillnaden mellan att vara lärare och frilansig kulturarbetare med fokus på läsambassadör och författare. Det är intressant. Jag var alltid skittrött innan sommarlovet som lärare, också, men nu är det en annan typ av trötthet. Eller också är folk bara ”men kan du sluta tjata hela tiden om att du är så utarbetad?!”. Det kan jag verkligen förstå. Även jag är trött på detta tjat.

Läsambassadörs-recycling

Skrev precis ett inlägg på Läsambassadörsbloggen om bristen på biblos och kultur på små semesterorter vid Medelhavet, så det blir dagens läsning här. Så tacksam för att jag växte upp i en stad med skolbiblos och vanliga biblos och tillgång till iallafall lite kultur, och vad det därmed presenterade för mig angående möjligheter i livet och världen; något mycket större och helt annorlunda än där jag befann mig.

Läs för livet, avsnitt 3

Hallå, hallå, har ju glömt blogga om det här: podd nummer 3. Alle Eriksson är gäst och vi pratar om Punkt Medis där hon jobbar. Ett biblo för tjejer som läser. Det måste man ju ÄLSKA, eller hur? JA! Hon berättar tex om deras två typiska läsargrupper, och jag inser att jag verkligen är en av dem. Skitsamma att deras målgrupp är 13-19åringar. Såna detaljer, bah. Alla får komma till Punkt Medis.

Idag är det nationaldag. Jag tänker hedra den genom att ägna mig åt kultur som inte är litteratur, utan konst.

”Snart” får jag skriva vad jag vill!

Ska bara skriva klart Majken-boken först. Bara och bara, men ja. Och sen! Alla möjligheter är öppna! Jag kan precis välja vad jag vill!
Som tex VUXEN.
Är så himla sugen på VUXEN igen.
*plottar loss*
*funderar på karaktärer*
YES.
Bästa känslan.

Mingelfärdigheter

Tycker inte jag är så bra på att mingla, alls, och idag skulle jag på Kulturdepartementets sommarmingel för kultur och sportfalangen. (Gissar att de kanske har olika mingel för olika inriktningar?) Jag var rätt säker på att jag skulle känna 0 eller möjligen 1 person. Den där enda personen = Gunnar (i egenskap av Författarförbundsordförande). Vi brukar träffas på såna här formella grejer. Så var inte han där, tråkigt nog, men väl lite andra människor. Tex min förläggare Erik, yeay! (Himla tur att jag har lämnat in manuset så behövde det aldrig bli någon jobbig stämning.) Plus några jag jobbat med lite smått eller suttit i samma panel som. En gammal bekant som är gift med en kompis syrra. Några jag är väldigt ytligt jobbekant med. Plus en massa andra okända. Hips vips hade jag pratat med typ 5 av dessa okända också? Det är ju inte så illa minglat på en timme och en kvart ändå.

Innan detta mingel var det dessutom ett pressevent på Kulturrådet, storlek mini, för 4 utländska journalister där jag var med. Väldigt representativ eftermiddag alltså.

Tisdag

Är så dagvill, men idag är det tisdag. Jag vaknade på ett designhotell i Huskvarna. Jo, jag visste att jag var där. Det här är inte början på en berättelse om hur jag köpte knark på Plattan och sen inte minns något förrän… Huskvarna. But I remember it all. Tågresan. Stationen. Incheckningen. Och inget knark någonstans på vägen dit.

Jag bodde i Graffitirummet. Alla rum hade namn, det stod på dörrarna.
Sen hade jag 4 lektioner med skrivövningar på en högstadieskola där i stan.
Det gick bra.

Hoppade på tåget hem. Det gick också bra!!! Var så förberedd på förseningar, men icket. Och åksjuka, icket. Lyssnade på 1,5 avsnitt av Lilla drevet-podden och fnissade lite ibland.

När jag kom hem var det doku om fotbolls-VM 94 på svt.

Tåg, tåg

Aldrig känner man sig så lättad som när man först blir åksjuk på tåg och sen frisk igen. Man sitter där och blundar och andas ut. Är det över, är det över? Som tur är händer det här på cirka 1 av 50 tågresor, har väldigt lite anlag för åksjuka.

Innan traumat slog till lyssnade jag lite på Marcusbibliotekets podd Ett eget rum, avsnitt Det handlar om dig. Poddtips.

En helslapp söndag

Tvättat Korfu-garderoben.

Tupplurat på soffan, med balkongdörren öppen. Så skönt.

Skrivit veckans Bokhora-inlägg.

Funderar på Majken-boken, men ska inte öppna docet och skriva mer förrän jag haft textsamtal med Erik.

Börjat läsa en kommande bokklubbsbok, en klassiker av Marguerite Duras, ”Fördämningen mot Stilla havet”.

Ätit lösgodis innan middagen. Typiskt osmart. Och jag måste göra en cold turkey när det gäller godis och socker. Äter det hela tiden, det går ju inte. Frukt frukt frukt! Imorgon?

Druckit typ femton koppar te. Vissa dagar behöver man faktiskt femton koppar.

Har inte tagit en promenad. Orkade inte. Imorgon?

Terminens lärdom på Korfu

Greetings from Corfu!
Eller just nu från Stockholm för jag kom hem inatt. Men jag har varit en vecka på Korfu.

Lärdom av det: om man har jobbat jättemycket och känner sig urlakad på alla sätt och vis är det inte helt lätt att sen koppla på kreativiteten på full fart bara för att man har en vecka kvar att avsluta första utkastet till en bok. Ännu svårare är det om man passar på att bli förkyld också.

Så att… Skrivandet gick väl sådär. Jag har lämnat in manus till ”Kanske ihop”, men de sista kapitlena orkade jag bara inte skriva ut ordentligt. Skrev skisser. Mejlade klabbet till Erik med ”det här är vad jag orkar just nu, jag KAN INTE pressa ur mig något mer fullständigt, behöver tänka på ingenting i typ 2 veckor så får jag tillbaka lite fantasi”. Tack och lov godtog han det. Fast vad skulle han göra? Jag brukar ju inte köra dramaqueen-stilen och skjuta upp mina deadlines hur som helst. Jag är alltid så jäkla plikttrogen. Hence tackar ja till alla föreläsningsförfrågningar och flänger runt som ett jehu. Det ska jag inte göra lika mycket till hösten.