Tur och retur Åtvidaberg

Jag och Lisa (the Lisa Bjärbo alltså) fick en gemensam föreläsning i Åtvidaberg. Lovely! Vi passade på att snacka massa Bladen brinner-podd på resan. Möten, möjlig spons och innehåll. Just nu är vi inne i en mötesfas, går runt och presenterar idén hos såna som kan hjälpa till med pengar. Förhoppningsvis! Jag håller verkligen tummarna för att det ska gå vägen. 

Sen en timmes föreläsning för högstadiet, ämne skrivande och vad som är kul med det, och efter det en Napoleon-bakelse på konditori innan tåget hem. Det var det. 

Etta bland kapitelböcker = ”Vi måste sluta ses…”

Upptäckte precis att min och Lisas nya pocket ligger etta på adlibris kapitelbokslista! Sweet!!! Före Rainbow Rowell, John Green och Pax, tjoho!

  

Snart kommer ”Vi måste sluta ses på det här sättet”-pocketen

Och så här ska den godingen* se ut. Romantiskt och fint omslag, eller hur?
Finns i butik 1 juni.

(Autocorrect blev gudingen, det kanske också funkar.)

Julklappsfynd!

Tom 10 dec kan man beställa flera av Gilla böckers titlar extra billigt i en kampanj från Adlibris. Tex min och Lisas ”Vi måste sluta ses på det här sättet”. Den lilla godingen! 79 kronor kostar den just nu. Den är idealisk för läsare som är typ 14-15 och uppåt. Och då menar jag uppåt, uppåt, uppåt. Passar även för alldeles fullvuxna.

Hela den där utgivningen och kampanjen är ju förresten otroligt bra i och med att Gilla numera har X Publishings författare också. Köp julklappsböcker till alla du känner!

Idag bjuds det på ”Vi måste sluta ses på det här sättet”

Om man är DN-prenumerant ska man from idag kunna ladda ner den som e-bok. (Fråga mig inte hur, jag har inte gjort det själv. Alla tekniska frågor överlag om detta, fråga DN.)

Med anledning av en jättefin Instagram-kommentar igår om en scen i den så blev jag tvungen att bläddra lite i andra halvan. Har inte läst den sen förra hösten, så det kändes verkligen som en ny bok skriven av någon annan. Och gud, vad mysig den var!

Yes, jag har fått memot om att man inte ska berömma sig själv, det kom för länge länge sen, men det är ju till hälften Lisas förtjänst så då kanske jag kan säga det? DEN ÄR MYSIG OCH ROLIG OCH PIRRIG! LÄS DEN!

En lördag i Sigtuna UPPDATERAT

Dagen i Sigtuna blev så bra. Rolig bilfärd dit. Roligt och bra prat med Erik om ”Lite ihop” på barn&ung-scenen. Och prat om feminism och vuxna förebilder och läsning. Yes!
Det kom folk också. Det regnade precis innan och den här scenen var utomhus, men under vårt prat var det uppehåll och publik. Alla var nöjda.

Sen lite prat med några lärare, och sen lunch och väntan inför samtal nummer två på bibblan. Det handlade om hur man väcker ungas läslust. (Kort svar: Man skiter i om man väcker den, man jobbar på ändå för läsning och läsförmåga är inte frivilligt.) Även dit kom det bra med publik. Min oro är ju alltid att det ska vara 0 eller typ 2 pers.
Det här samtalet filmades och ska så småningom läggas upp av Kulturrådet.

Gruppselfien togs av Erik innan vi skulle åka iväg imorse. Jag och Christoffer Carlsson i bakre raden, och i främre Pirats representanter Linda, Lottis och Erik.
Stämning: god!

Nu läser jag fina minnestexter om Birgitta Stenberg. Ska sen gå vidare med att läsa hela DN från pärm till pärm då det var ett sånt föredömligt läsfokus idag. I ALLA DELAR. En läsambassadör blir så nöjd då så gudars. Och på tisdag kan DN-prenumeranter ladda ner ”Vi måste sluta ses på det här sättet” som gratis e-bok!

UPPDATERAT

Här kom en artikel i UNT med bild. Vilken tur att fotografen Per Johansson lyckades fota oss de 5 sekunder av 45 min som vi drog på munnen. Ha! (Man kan klicka på bilden för större.)

Alla hjärtans-läs

Man kanske vill läsa något om kärlek idag? Fyra tips, alla råkar vara skrivna av mig. Tycker alla mina böcker alltid handlar om kärlek, men de här är de mest traditionella om att bli kär. Typ.

”Lite ihop”, för ålder 9-12. En twist på ”Can’t buy me love”, om Majken som går i 6:an och är less på att hennes bästis plötsligt blivit så killfixerad. Enter Ivan och en smart plan. Och Ivan, honom gillar man direkt.

”Vi måste sluta ses på det här sättet”. Åååh, jag älskar Hanna och Jens och deras snack och humor och pirr! Så himla kul också att få skriva om två lite äldre, Hanna är 18 och Jens är 24. (Även kul att få skriva om en jätteung, för Rut är 2.5.)

”Tänk om det där är jag”. Här har vi tex en kille som ser hela ”Pride and Prejudice”-BBC-versionen med Colin Firth. Den är sex timmar lång. Det tycker jag är en fin och romantisk gest.

”Välkommen hem”. Två av mina bästa killar, Adrian och Mattias? (Nej, tycker ju alla är bäst.) Iallafall, den här har också pirr och humor, och jujutsu, och jogging, och Svartöstan, och snygga glasögon. Och love love love! Jag gillar ”Välkommen hem” så himla mycket.

Nanowrimo-snabbskrivar-taktiksnack

När jag var i Jönköping förra veckan åt jag middag med 2 x Maria som båda har klarat Nanowrimo i år. Trevligt!! Både middagen och att klara Nanowrimo. Den ena Maria har klarat det i flera år faktiskt, hon är  proffs, men för den andra var det nytt och en oväntad succé att lyckas skriva så mycket och så snabbt.
Tricket: att släppa sargen och bara köra på.
Suck.
I knew it.
Precis DET som jag har så svårt för. Min stora svårighet med sånt som Nanowrimo eller grejer som bygger på att man ska skriva typ 6 sidor varje dag med den här eller den här metoden är att min fantasi alltid tar slut med jämna mellanrum. Jag har ju en plan för boken, jag vet att x antal händelser ska pytsas ut från första till sista sidan, men det är fortfarande väldigt mycket som ska hittas på under tiden. Säg tex att jag börjar bygga upp en grej som ska hända om kanske 3-4 kapitel, då är det väldigt ofta så att jag måste komma på HUR uppbyggnaden ska ske. Det är  inte bara att sätta sig ner och skriva 2-3 perfekta kapitel innan den där grejen händer, utan det involverar oftast mycket trial and error. Skriva och skriva om, hitta på något nytt, inse att det funkar delvis, skriva om igen. Och under den tiden behöver jag tänka rätt mycket också. Såna pauser funkar inte om man följer Nanowrimo ju, så därför brukar jag alltid fallera inom 3 dagar.
Fast om man verkligen satsar på att vara med i det så gäller det ju att omfamna tanken på att man skriver en massa skit som man sen kommer att stryka, huvudsaken är att man kommer framåt. Och det är förmodligen det jag har så svårt för – jag vill hellre försöka skriva hyfsat rätt istället för att hamna i något sidospår eller ännu värre komma helt ur kurs.

Och apropå att skriva typ 6 sidor varje dag, en annan sak vi pratade om i Jönköping var generellt att lyckas skriva flera bra sidor varje dag. Jag har länkat till en text tidigare om en sån snabbskrivarmetod (en amerikansk fantasyförfattare) som berättar om sitt knep – att planera scenen i fem minuter och sen skriva på med flera tusen ord.
FEM MINUTER?! Shit. Lisa och jag har ju jobbat exakt så med ”Vi måste sluta ses på det här sättet” och det har gått skitbra, men vi har suttit i några timmar varje gång. Då har vi fått ihop 6 kapitel (3 var) och det har varit jättebra planeringar och väldigt lätt att skriva. Samma grej men bara fem minuter per kapitel? Det hade knappt blivit någonting alls.
Jag vet inte om den där fantasyförfattaren är övermänsklig, eller om hennes fem minuter bygger på att hon redan har ett väldigt detaljerat synopsis, men jag kommer aldrig att kunna hitta på ett helt nytt och jättebra kapitel som passar in perfekt i det stora hela på bara fem minuter.
Däremot är jag numera en varm anhängare av att planera mycket innan och därmed försöka stryka tiden som ägnas åt att skriva och hitta på under tiden för det betyder att man hittar på massa saker som inte funkar. Mycket bättre att bara lägga tanketid på det istället för två veckors skrivtid.

Nu blir det lite skryt

Klipp från Lotta Olssons blogg på DN där hon idag tipsar om julklappsböcker.

”Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck: ”Vi måste sluta ses på det här sättet” (Gilla) Underbar, romantisk och ganska vardaglig historia om Hanna som går sista året på gymnasiet och träffar Jens, som är tjugofyra och nyseparerad med en tvåårig dotter, Rutan Tutan. Hannas och Jens kärlekshistoria spirar som i en bra romantisk komedi, bara för att gå på pumpen gång på gång på grund av att de lever så olika liv.”

Det är jullov!

Det är jullov! Det är jullov! Det är jullov!
Klockan 13 igår avslutade jag årets sista föreläsning (det var på en högstadieskola i Jönköping) och sen tog jag tåget hem och kände mig heeelt avslappnad för första gången på väldigt väldigt länge. Den här hösten har varit hektisk, och då är jag ändå van vid hektiska höstar (och vårar).

Idag har jag inte gjort någonting. Morgonyoga, förebyggande besök hos kiron, gått runt på stan i 15 minuter och känt ”nej, jag orkar inte” så jag åkte snabbt hem igen.

Imorgon börjar det seriösa ”Lite ihop 2”-skrivandet.
Och på lördag är jag och Lisa på Gilla böcker mellan kl 12-13 om man vill handla ”Vi måste sluta ses på det här sättet” och få den signerad.